Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/polens-vagval-ar-ocksa-europas/

Ledare

Polens vägval är också Europas

Illustration: Magnus Bard

DN 10/7 2020. Polen står inför ett vägskäl som är avgörande också för Europa när president Andrzej Duda möter liberalen Rafal Trzaskowski.

På söndagen går Polen åter till valurnorna. Den första presidentvalsomgången tidigare i somras blev relativt jämn: 43,7 procent för den sittande presidenten Andrzej Duda från det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS), och 30,3 procent för den högerliberale borgmästaren i Warszawa Rafal Trzaskowski.

Trots att Duda så långt alltså gäller som klar favorit, är liberalen knappast uträknad. Det här valet engagerar. Deltagandet spås bli högt.

Ska landet få se mer av maktkoncentration och nationalism?  Eller ska landet återgå till den liberalisering och integrering med väst som inleddes efter Berlinmurens fall? Drygt 40 miljoner polacker står inför ett vägval. Ändrar landet inte kurs nu kan det bli svårt att sy ihop de allt djupare revorna mellan Polen och EU.

PIS kom till makten 2015 och har sedan dess genomdrivit en långtgående kampanj för att montera ned landets unga demokrati. I bakgrunden finns Polens egentlige ledare, PIS partiordförande Jaroslaw Kaczynski, som styr Duda med järnhand. 

Som följde de en illiberal handbok har partiet riktat in sig på de viktigaste institutionerna: rättsväsendet och medierna. Man har sett till att göra sig av med ”illojala” domare till förmån för jurister som står nära Kaczynskis och Dudas parti. Det är ett tydligt angrepp på den polska rättsstaten och principen om maktdelning.

Upptakten till morgondagens val har präglats av en politisk konflikt om själva rapporteringen, så till den grad att kandidaterna i veckan vägrade att ställa upp i samma debatt. De fick i stället framträda hos var sin tv-kanal. 

Regeringen tar alltså ännu ett steg i kriget mot mediefriheten.

PIS, som gjort om statstelevisionen till ett propagandaorgan för regeringen, har gått till storms mot den utländska bevakningen av valet. 

Efter att en polsk kvällstidning, som ägs av ett tyskt företag, publicerat kritik mot Duda anklagade han Tyskland för att ”blanda sig i det polska presidentvalet”. Justitieministern har därefter uttryckt att utlänningar nog inte borde få äga polska medier. Regeringen tar alltså ännu ett steg i kampen mot mediefriheten.

Detta krig har precis som i Ungern åtföljts av en klappjakt på landets minoriteter. Judar, muslimer och hbtq-personer pekas ut som misstänkta grupper som egentligen inte är riktigt polska. Senast under den här valkampanjen lovade Duda att skydda alla barn från vad han kallar ”hbtq-ideologin”. Denna, menade presidenten, är mycket farligare än till och med kommunismen, som höll landet i misär under flera decennier. 

Dudas trogna väljare finns framför allt på den konservativa landsbygden, och de är också nöjda med regeringens bidragspolitik. De homofoba uttalandena skrämmer däremot inte minst landets urbana befolkning. Och det är framför allt i storstäderna som motståndaren Trzaskowski är populär.

En regering som inte accepterar EU:s grundläggande värderingar kan inte räkna med att de stora ekonomiska bidragen fortsätter att rulla in.

Polackernas vägval blir avgörande också för den europeiska unionen. Som EU:s femte mest folkrika land påverkar Polen och dess öde utvecklingen även för resten av kontinenten. 

Fortsätter Polen på vägen mot en ”illiberal” demokrati, ett folkvälde utan maktdelning och garanterade mänskliga rättigheter, kommer unionen att behöva sätta ned foten en gång för alla. Det går inte att låta medlemsstater strunta i gemensamma normer och gång på gång bryta mot EU-rätten. Hur det ska gå till är en svår fråga eftersom åtgärder kräver enighet och Ungern alltid ställer upp för Polen. 

Men en regering som inte accepterar EU:s grundläggande värderingar kan inte räkna med att de stora ekonomiska bidragen fortsätter att rulla in.

Ämnen i artikeln

Polen
Tyskland
Bard
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt