Politikerna tär på den svenska landsbygden - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Politikerna tär på den svenska landsbygden

Foto: Magnus Bard

DN 2/4 2018. Människor utanför storstäderna betalar lika mycket i skatter, ibland till och med mer. Men de får inte mer välfärd för pengarna. Tvärtom. 

Ingen svensk kan väl föreställa sig att leva utan telefon, eller med elektricitet som kommer och går. Ändå befinner sig en stor del av befolkningen just nu i en liknande situation vad gäller tillgången till en snabb och pålitlig internetuppkoppling. Ja, det handlar om landsbygden. 

Men också om Stockholms län, där många av kommunerna ser mataffärer, vårdcentraler, dagis och skolor, bankkontor och postutlämningsställen flytta eller lägga ned. När samhällsservicen drar sig tillbaka rent fysiskt är lokalborna utlämnade till e-tjänster i sin kontakt med myndigheter och banker.

Internet är också en förutsättning för att kunna driva företag i dag. Och för att göra skoluppgifter, såsom dagens läroplan är utformad. Detta är också den infrastruktur som bättre än någon annan kan väga upp för långa fysiska avstånd. 

Ändå saknas den fortfarande. På den östgötska landsbygden ska invånarna exempelvis få besked ”före sommaren” om det bredband som utlovades i höstas, rapporterade Corren i dagarna (28/3). Framtiden dröjer.

År 2020 hägrar en blek vision om att 95 procent av Sveriges befolkning ska ha ett hyfsat internet. Än de andra 5 procenten? Och än alla andra områden där landsbygden är hopplöst eftersatt, för att inte säga politiskt vanvårdad? 

Låter det som en självklar utjämningspolitik att landsbygden ska tillåtas behålla delar av intäkterna från sina tillgångar? Men det är det inte i Sverige.

Detta handlar inte om ”resten av Sverige” utan om större delen av Sverige. Och låt oss också göra upp med några av de okunnigaste fördomarna: Människor utanför storstäderna betalar lika mycket i skatter, ibland till och med mer. 

Men de får inte mer välfärd för pengarna. Tvärtom. Och det kommunala utjämningssystemet utjämnar inte så mycket som det borde. Mycket av pengarna flyttas inom och mellan storstadsregionerna.

I den rapport som Stockholms handelskammare släppte häromveckan framgick att landsbygdsbor framför allt oroar sig för tynande samhällsservice: post, polis, vård och omsorg, kommunikationer, infrastruktur och skolan. 

Och på en skala från 1 till 5 låg den allmänna upplevelsen av polisverksamhetens utveckling i snitt på 2,33 – det vill säga långt under medel. Detta är oroande, för en fungerande rättsstat är en minimiförutsättning. 

Det finns en utbredd uppfattning också ute på landet om att landsbygden är tärande och storstäderna är närande. Men det främsta skälet till att landsbygden hamnat där är politiken. 

I Norge har man inte alls våra problem. Nog har oljan hjälpt landsbygden där, men den är inte ensam nyckeln till framgång. Det rör sig i stället om smarta satsningar som går bortom vackra ord. 

Exempelvis har man infört ett system för arbetsgivaravgifter som gör att det blir billigare att anställa ju längre bort från storstaden man är. Men framför allt har kommunerna större självbestämmande.

Låter det som en självklar utjämningspolitik att landsbygden ska tillåtas behålla delar av intäkterna från sina tillgångar? Men det är det inte i Sverige. Här finns stora naturresurser – skog, vattenkraft och malm – men pengarna hamnar någon annanstans och återförs i stället som bidrag.

Bara 4 procent av landsbygdsborna tycker att stockholmarna förstår deras villkor, enligt Stockholms handelskammares siffror. 

Men egentligen är det ju inte stockholmarna som är problemet, de är ofta också drabbade. Detta gäller makthavarna. Och de bör ta sig i akt: 42 procent av landsbygdsborna tror nämligen att deras barn kommer att få det sämre än de. Det är förskräckande många. 

Man får inte underskatta styrkan i människors ångest över att den förda politiken kommer att slå mot det käraste de har.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.