Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 14:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/putin-kroner-sig-till-tsar-i-ett-ruttet-system/

Ledare

Putin kröner sig till tsar i ett ruttet system

Slutsnackat. Putin i duman.
Slutsnackat. Putin i duman. Foto: Alexander Nemenov/AFP

DN 12/3 2020. Med ett författningstrick gör Putin sig själv till livstidspresident. Samme man bär ansvaret för chockerande illdåd och ett hårdnande förtryck.

Det har gått 20 år sedan den då relativt okände Vladimir Putin blev Rysslands president. Inledningsvis välkomnade västvärlden honom med försiktig optimism.

Nu vet vi bättre. Vi vet också att Putin tänker sitta kvar vid makten till åtminstone 2036, och sannolikt på livstid.

Teatern som spelades upp på tisdagen i det ryska parlamentet var ingen vidare pjäs. I januari hade Putin föreslagit en ändring av författningen, med diverse svårbegripliga krumelurer. Ett ”tillägg” från duman röstades nu igenom som förklarade vad det gick ut på: putinismen permanentas.

Därifrån avfyrades den luftvärnsmissil som tog 298 människors liv. Försvarsledningen i Moskva, och ytterst Putin själv, bär det fulla ansvaret.

En president får fortfarande bara två sexårsperioder, men med den nya konstitutionen som förevändning startar räkneverket om från noll när det nuvarande mandatet går ut 2024. Gissa om Putin får en ny idé om tolv år, precis som han tidigare bytt spelplan när reglerna inte passar.

Som av en händelse startade i veckan också en rättegång i Nederländerna som förklarar vem Putin är. Tre ryssar och en ukrainare står åtalade i sin frånvaro för delaktighet i nedskjutningen sommaren 2014 av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina.

Ryssland hade under våren invaderat och annekterat Krimhalvön för att bestraffa Ukraina för dess samarbete med EU. Strax därpå skickades ryska trupper in i östra delen av landet för att starta ett ”separatistuppror”. Därifrån avfyrades den luftvärnsmissil som tog 298 människors liv. Försvarsledningen i Moskva, och ytterst Putin själv, bär det fulla ansvaret. Självklart har Kreml aldrig erkänt illdådet.

Inte heller vill presidenten kännas vid den ständiga desinformationskampanj som hans nättroll driver mot västvärlden. Senast handlar det om det nya coronaviruset, enligt konspirationsteorier i ryska statsmedier och på sociala plattformar en ondskefull skapelse av ett amerikanskt laboratorium som släppts lös för att skada Kina och dess ekonomi.

Lögnerna följer på andra som Kreml spritt för att sabotera demokratiska val i väst och så split i andra länder. Ryska agenter är nu också synnerligen upptagna av att hetsa vitmaktgrupper i USA till våld mot svarta, enligt amerikanskt underrättelseväsen.

Vid sidan av kriget i Ukraina bör ingen glömma bort att Putins stridsflyg sedan fem år tillbaka hjälpt diktatorn al-Assad att bomba Syrien till grus och tvinga miljoner på flykt.

I Europa jagar ryska dödspatruller ”förrädare” som ex-spionen Sergej Skripal, utsatt för giftmordförsök i England. Där hemma har Putins repression samtidigt blivit allt värre. När han 2011 meddelade att charaden med honom själv som premiärminister var över, och att han skulle bli president igen, utbröt massdemonstrationer. Detta skulle aldrig få upprepas. Men efter att Kreml i höstas stulit lokalvalen kom nya protester, och flera tusen människor greps. Strypsnaran på yttrandefriheten har därefter dragits åt hårdare.

Oljan och gasen gav Putin tillväxt under hans första år, men han har visat sig både inkompetent och ointresserad när det gäller att utveckla landets ekonomi. Investeringsoffensiven han kungjorde förra året fastnade i statlig byråkrati och den allestädes närvarande korruptionen. Ryssland stagnerar, och det oljepriskrig som började i helgen bådar illa. Den elit av oligarker och mutkolvar som omger presidenten klarar sig däremot med all säkerhet.

Putin tänker således föreviga sin makt, i namn av ”stabiliteten”, och låta en riggad folkomröstning bekräfta honom. Han lovade att göra Ryssland stort igen. Men bakom Potemkinkulissen döljer sig ett genomruttet rike.