Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Rädda, backa undan och lägg ned mobilen

Illustration: Magnus Bard

DN 5/6 2018. Drunkningssäsongen har inletts. En ny regel behövs för badstranden: Rädda, backa undan och lägga ned mobilen.

Behöver vi ett förbud mot att filma drunknade människor? Eller ett förbud mot att hålla upp sina små barn så att de ska kunna se bättre när räddningspersonal försöker få liv i en drunknad pojke på en badplats? Efter helgens två uppmärksammade drunkningstillbud börjar man undra om Sverige är i behov av nya lagar vad gäller allmänhetens uppträdande på och kring olycksplatser. Eller om det kan räcka att allmänheten bara skärper sig.

Vid två drunkningsolyckor under helgen har polis och räddningspersonals arbete hindrats av nyfikna åskådare. Örebropolisen Johan Spånbo berättar för P4 hur polis och räddningstjänst på fredagseftermiddagen blev larmade till en badplats i Degerfors där en 17-årig pojke försvunnit i vattnet. Många på badplatsen hjälpte föredömligt till, letade i vattnet eller bar utrustning. Ett antal valde dock att strunta i polisens uppmaning om att utrymma bryggan. I stället började de att filma med sina mobilkameror. Ytterligare andra höll upp sina barn för att de skulle kunna se upplivningsförsöken ordentligt.

”Personer som kanske kan gå åt för att hjälpa till med något i den här räddningsinsatsen var i stället tvungna att stå och hålla i ett skynke för att skyla den här stackars förolyckade pojken”, berättar Spånbo vidare. När polisen bad de nyfikna åskådarna att lämna platsen och sluta filma blev de ifrågasatta. Vuxna personer med mobilen i högsta hugg menade att de minsann hade rätt att ta bilder.

Vuxna med mobilen i högsta hugg menade att de hade rätt att ta bilder.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz konstaterar (DN 4/6 2018) att händelsen visar på ”en sådan likgiltighet för andra människors liv”. Tyvärr är det här inga isolerade händelser utan det har enligt förbundets medlemmar blivit vanligare att förbipasserande väljer att filma olycksplatser i stället för att hjälpa till. 

Det låter som ett avsnitt ur sci fi-serien ”Black Mirror” som handlar om hur tekniken i framtiden har tagit över hela våra liv och förskjutit gränserna för vad som är möjligt och moraliskt rätt att göra. Men det är på riktigt. Och det är lätt, och rätt att förfasa sig. Vissa personer verkar inte längre definiera sig utifrån hur de handlar, utan hur mycket uppmärksamhet de kommer att få på Instagram.

Tekniken till trots är dock fenomenet som sådant egentligen inte nytt. Människor har alltid varit nyfikna och stått och gluttat. Det klassiska exemplet är från 1964. Då blev Catherine Genovese mördad på öppen gata i New York, och trots att 38 personer blev vittnen gjorde ingen en ansats för att hjälpa henne. 

Efter en sådan här händelse är det lätt att börja ropa på förbud. Men att lagstifta fram omdöme är svårt. I just detta fall verkar det också redan vara tillräckligt reglerat. Juristen Catharina Ekdahl säger till Ekot att det är tillåtet att filma olycksplatser även om det upplevs integritetskränkande, så länge innehållet inte sprids vidare. Det är en rättighet som kan visa sig värdefull, till exempel för att få fram bevismaterial vid terrorattentat. Just mobilfilmer har också varit avgörande för att avslöja övergrepp begångna av poliser, det som blev startskottet för Black Lives Matter-rörelsen i USA. 

I Sverige har polisen befogenhet att flytta på personer som hindrar deras arbete, exempelvis på en olycksplats. Problemet i detta fall är att folk beter sig så illa att polisen måste lägga resurser på att utnyttja sin befogenhet. Så länge man inte är i vägen eller sprider materialet så får man alltså filma. Men. Allt som är lagligt är inte lämpligt. Och för den som känner sig osäker: Det är inte lämpligt att filma drunknade barn.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.