Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 22:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/receptet-for-att-halla-corona-borta-fran-aldreomsorgen/

Ledare

Receptet för att hålla corona borta från äldreomsorgen

Utrikesminister Ann Linde (S).
Utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Lotta Härdelin

DN 26/6 2020. Minska smittspridningen i samhället, se till att ingen går sjuk till jobbet, testa personalen, följ hygienrutinerna och håll friska och smittade åtskilda.

I den omtalade intervjun i tysk tv sa utrikesminister Ann Linde (S) att corona främst funnits på privata äldreboenden. Det stämmer inte.

Tvärtom är andelen smittade densamma på kommunala och privata boenden, enligt en undersökning från Stockholms stad som gjordes i början av maj (Dagens Industri 28/5). Vidare är överdödligheten i huvudstadsregionen något högre på kommunala boenden än privata (SVT 2/6). Så den som vill att offentlig verksamhet i allmänhet, och äldreomsorg i synnerhet, ska skötas av kommunen bör alltså inte luta sig mot covid-19.

Däremot har Linde troligtvis rätt i att smittspridningen inom äldreomsorgen bland annat beror på att anställda gått till jobbet med symtom. Nästan vart femte äldreboende som haft smittade uppger att deras personal jobbat med symtom, mot 4 procent bland dem som inte haft några fall, i Stockholms enkätundersökning (Kommunalarbetaren 4/5). Det är siffror som inte går att vifta bort, även om det säkraste sättet för att minska smittspridningen bland äldre hade varit att hålla nere den generella spridningen i samhället.

Det framgår, om inte förr, i SKR:s nya rapport ”Fakta om äldreomsorgen – i ljuset av coronapandemin”. Där står att andelen av de avlidna som är över 70 år ligger strax under 90 procent i de nordiska länderna, och det som gör att Sverige sticker ut är inte andelen, utan att det totala antalet avlidna här är väsentligt högre.

I övrigt påtalas mycket som på ett sätt kan tyckas självklart, men som långt ifrån har varit verklighet överallt. Som vikten av testning, att använda skyddsutrustning rätt och att det måste finnas tillräckligt med materiel så att personalen inte behöver vara orolig för att det ska ta slut. Att personalen på äldreboendena följer basala hygienrutiner, att man skiljer sjuka från friska samt säkerställer att personal inte jobbar med båda grupperna.

Det finns många siffror som behöver rättas till när coronapandemin är över.

Så har man exempelvis lagt upp arbetet i Trosa som, trots att kommunen ligger i det hårt covid-19-drabbade Sörmland, snabbt lyckades begränsa smittspridningen. Vård- och omsorgschefen tror att framgången beror på att verksamheten har låg personalomsättning och har satsat på att låta anställda vidareutbilda sig till undersköterskor, vilket gjorde att hygienrutinerna var välkända, samt att man skapade särskilda team och avdelningar för att ta hand om smittade (Ekot 20/6).

Förutom antalet avlidna och personal som jobbat med symtom, finns det ytterligare en siffra som det inte går att blunda för: andelen tim- och bemanningsanställda i äldreomsorgen. Dessa är vanligare på boenden där äldre blivit sjuka (Ekot 21/6).

Det tyder på att tillfälliga och osäkra anställningar inte enbart missgynnar löntagaren och i rapporten flaggas för att verksamheterna bör säkerställa att personal med symtom stannar hemma, vilket kan vara svårare för den timanställde som inte får betalt om hen tackar nej till ett arbetspass och som heller inte haft möjlighet att testas och således inte vet om hen är sjuk. Den risken gäller inte minst i Stockholmsregionen, där många kommuner har omkring 30 procent timanställda inom äldreomsorgen och LSS (2017). Det kan jämföras med att Malmö ligger på 15 procent, Göteborg på drygt 16 och rikssnittet på 21.

Det finns många siffror som behöver rättas till när coronapandemin är över.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt