Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Regeringen har byggt in sig i ett hörn

Foto: Claudio Bresciani/TT

DN 24/4 2018. Det är för dyrt att bygga nya bostäder i Sverige.

Staten bekostar inte längre bostadsbyggandet i Sverige som den gjorde förr. Samma stat har också börjat begränsa hushållens möjligheter att själva betala nyproduktionen med lån.

Så vad är planen? Hur ska de hundratusentals nya lägenheterna som vi behöver bygga finansieras? Någon måste betala. Men det är ett av bostadspolitikens stora problem att ingen vet vem. Och få törs erkänna dilemmat, även när byggandet nu viker.

DN rapporterar att byggbolaget Veidekke har minskat sin försäljning av nyproducerade lägenheter med 75 procent sedan i fjol. Exemplet är inte unikt. Hela branschen har gjort en tvärnit, efter en prisnedgång under hösten och plötslig frossa på marknaden. När man blickar framåt ett par år väntas byggandet minska rejält.

Fast bostadsbristen är ju knappast löst. Numera bor över hälften av Stockholms 21–24-åringar kvar hos sina föräldrar. Den andelen har ökat med omkring 50 procent de senaste 15 åren. Samtidigt ökar trångboddheten bland flyktingar och nya svenskar.

”Det är många faktorer som spelar in på hur många bostäder som byggs”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till DN. Vilket är sant. Men vad är det som spökar om inte statens nya krav? Konjunkturen i storstäderna är stark, arbetslösheten sjunker, köpkraften har stigit.

Dyr nyproduktion är ett evigt problem, dessutom globalt, men av flera skäl ett jättebekymmer just i Sverige.

Självklart spelar det roll att staten, genom Finansinspektionen, i flera steg har stramat åt villkoren. Krav på kontantinsats och amortering får effekt på hushållens konton – och på marknaden. Därtill har storbankerna, mer i skymundan, själva infört strängare regler. Även det får kylande effekter.

Per Bolund har ansvar för den politik som leder till dämpat byggande och reser högre hinder in på bostadsmarknaden. Även om uppstramningen i grunden är sund vore det snyggt om han vågade erkänna biverkningarna.

Visserligen kan man invända att Bolund inte kan lösa problemet själv. Men det är också ett av de stora problemen – ingen har riktigt ansvar, och ingen ser heller till helheten i bostadspolitiken.

Alternativet då? Få drömmer om en återgång till svunna tiders statliga subventionspolitik. Den rödgröna regeringens symboliska peng till nya hyresrätter har visat hur svårt det är. Åtgärden har inte gett en enda hyresrätt i Stockholm (DI 23/4).

Att utvidga den politiken skulle bli dyrt. Subventioner tenderar att ge ett dolt slöseri. OECD pekar ibland på Sveriges historia av centralstyrning som en av orsakerna till dagens bristande konkurrens och höga kostnader.

Sverige är det land i EU som är dyrast att bygga bostäder i. Det kostar 60 procent mer att uppföra ett hus här än i exempelvis Storbritannien. Att det har byggts mer de senaste åren beror delvis på att kunderna plötsligt haft råd med den saltade notan. Höga kostnader har matchat stigande priser. Men byggbolagens kalkyler spricker alltså när priserna nu pressas nedåt.

Det problemet behöver angripas aggressivt av politiker som vill lindra bostadsbristen. Dyr nyproduktion är ett evigt problem, dessutom globalt, men av flera skäl ett jättebekymmer just i Sverige. Trög och oförutsägbar byråkrati och fördyrande byggnormer lär vara förvärrande faktorer. Ett underskott på byggklar mark i städerna gör inte saken bättre. Att byggbolagen bara gör små investeringar i ny teknik och tillåts spekulera i attraktiva tomter trissar också priserna.

Sveriges dysfunktionella bostadspolitik rör många områden. Hyresregleringen, skatterna, bland annat. Byggkostnaderna måste också ned om landet ska ha råd att växa.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.