Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Regeringen har inte rustat svensk ekonomi

Foto: Jessica Gow/TT

DN 17/4 2018. Om samhällskontraktet anfrätts redan under en högkonjunktur – hur ska vi då klara den ekonomiska nedgång som kommer?

Vem litar du på? Vem litar på dig, och varför? Historieprofessorn Lars Trägårdh presenterade i förra veckan en ny undersökning om tilliten och den sociala sammanhållningen i det svenska samhället (sändes i SVT Forum 11/4).

Han anar en illavarslande trend, och att vi tär på denna osynliga guldreserv. Om man ska lita på honom handlar problemet inte minst om arbetets dygder. Att människor har jobb och egen försörjning visar sig i Trägårdhs undersökningar avgörande: Dels för att individen ska känna tillit till samhället och sin omgivning, dels för att hon ska uppfattas som pålitlig av andra.

Människor med svaga band till arbetsmarknaden både misstror och blir misstrodda. ”Det skötsamma arbetet är helt centralt”, säger Trägårdh. Och det gäller framför allt i ett land som på relativt kort tid har gått från homogent till multietniskt att samhällskontraktet måste upprätthållas genom en fungerande arbetsmarknad. Att människor kan göra rätt för sig.

Finns någon viktigare valfråga? Knappast. Särskilt inte som så många andra frågor hänger ihop med denna.

När finansminister Magdalena Andersson på måndagen presenterade sin sista vårbudget – både ett slags bokslut över mandatperioden och ett inledningsanförande i valrörelsen – lyfte hon också fram åtskilligt som regeringen sägs ha åstadkommit på arbetsmarknaden.

Det ekonomiska utanförskapet är enligt regeringens siffror det lägsta sedan tidigt 1980-tal. Regeringen gillar också att säga att sysselsättningsgraden i Sverige har nått den högsta nivån som någonsin uppmätts av EU:s statistikmyndighet. Vilket är sant, men inte hela sanningen: Tittar man på arbetslöshetssiffrorna är facit inte riktigt lika imponerande.

En genomgång i vårbudgeten visar dessutom att integrationen i arbete har gått bättre de senaste åren. Nya svenskar hittar jobb allt snabbare efter ankomst. Goda nyheter.

Att ”rusta Sverige” handlar om mer än budgetsaldo och statsskuld.

Den enskilt viktigaste förklaringen tycks dock finnas i den svenska högkonjunktur som har tilltagit i styrka tack vare världsekonomins uppsving. Det höga trycket på arbetsmarknaden har hjälpt många. Men med konjunkturen är det precis som Göran Persson nyligen konstaterade i en intervju med Dagens Industri: ”Nästa mandatperiod kommer den att komma: nedgången.”

Magdalena Andersson sa på måndagen att hon har rustat Sverige för den sortens sämre tider. ”Ingen förutspår en evig högkonjunktur”, förklarade hon på sin pressträff. Däremot tror hon på en ganska utdragen ekonomisk boom och ett balanserat läge under nästa mandatperiod. Regeringen är mer optimistisk om utsikterna i svensk ekonomi än de flesta bedömare.

Bland självberömmet som lär upprepas under valrörelsen hör att regeringen har ”betalat av” 10 procentenheter på statsskulden. Statliga Konjunkturinstitutet håller inte med. Finansministern stramade visserligen åt under sitt första år på jobbet, men släppte tyglarna kring 2015–16 och har inte återtagit kontrollen.

Statsfinanserna stärks nu inte tack vare regeringens politik, utan därför att ofinansierade utgifter skyls över av tillväxt. Allianspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner skällde på finansministern under måndagens riksdagsdebatt: Hon borde ha sparat mer. De har en poäng – fast också egna trovärdighetsproblem. Den borgerliga regeringen halkade också på överskottsmålet när de närmade sig förra valet.

Att ”rusta Sverige” handlar dessutom inte bara om budgetsaldo och statsskuld. Ekonomiprofessorn John Hassler har visat att den underliggande utvecklingen i svensk ekonomi har varit bräcklig under en lång period.

Vi hade en dynamisk period efter 1990-talskrisen. Därtill hade vi tur i samband med finanskrisen. Sedan dess: mest tomgång. Nu fungerar eurozonen och USA som tillfälligt draglok. 

Hassler brukar vädja till partierna att gå till problemens rot: För att skapa nytt och långsiktigt välstånd behöver skatterna, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden reformeras.

Men finansminister Magdalena Andersson nöjer sig med att, som hon ironiserar i helgens DN (14/4), ”ha tur”. Hon säger att det inte är något misslyckande att skattereglerna på bostadsmarknaden inte har setts över under mandatperioden eftersom Socialdemokraterna inte lovade något inför valet. Det är en märkvärdig kortsiktighet.

Svensk ekonomi har lämnats ganska bräcklig. Den illabådande frågan är denna: Om samhällskontraktet anfrätts redan under en högkonjunktur – hur ska vi då klara den nedgång som kommer?

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.