Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 08:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/regeringen-overger-forsvaret-och-gommer-sig-bakom-coronan/

Ledare

Regeringen överger försvaret och gömmer sig bakom coronan

Peter Hultqvist (S) försvarar sig dåligt.
Peter Hultqvist (S) försvarar sig dåligt. Foto: Thomas Karlsson

DN 16/5 2020. Försvarsförhandlingarna mellan partierna har gjort halt. Regeringen skyller på pandemin för att slippa rusta.

Politiker gillar att tala om beredskap. Ofta vill de inte offra skattemedel på den. De förråd vi hade när kalla kriget övergick i evig fred avvecklades parallellt med stridskrafterna. När coronaviruset gjorde entré hade regionerna tunt med sjukvårdsmateriel och skyddsutrustning. Lager kostar, och om de inte finns märks det först när vi behöver dem.

Pandemin överraskade de styrande. Och inte blir det väl krig?

Nu har alltså förhandlingarna inför höstens försvarsproposition havererat och fått nytt slutdatum om två veckor. För ett år sedan var partierna i försvarsberedningen eniga om vad som behövdes och att budgeten måste upp från 1 till 1,5 procent av bnp. Men regeringen vill inte betala. Och skyller på kostnaderna för coronan.

Breda överenskommelser är tradition. Däremot finns det ingen poäng med att sluta upp bakom en regering utan försvarsvilja.

Vid det förra försvarsbeslutet 2015 skröt den rödgröna regeringen, liksom M, C och KD som också stod bakom det, med ett trendbrott. Anslagen ökade visserligen i kronor, men inte som andel av landets ekonomi. Dessutom var det hela sorgligt underfinansierat. Upphovsmännen hade ingen lust att ta notan för vad de hade beställt.

Den följande försvarsberedningen drog dock de rimliga slutsatserna av att Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats. Redan Rysslands krig mot Georgien 2008 var en väckarklocka, men annekteringen av Krim och det militära överfallet på Ukraina gjorde att det inte gick att blunda.

Beredningen slog fast att ett anfall mot Sverige inte går att utesluta, men att krigsorganisationen inte är ”utformad för att möta ett väpnat angrepp”. Svarta hål gapade överallt. Tyvärr visade det sig att finansminister Magdalena Andersson (S) ville ha kulorna till annat. De fyra borgerliga partierna hoppade av.

Först i augusti kröp regeringen till korset, och gjorde upp med C och L om en stegvis förstärkning av försvarsbudgeten med 5 miljarder kronor per år 2022–2025.

Fast det var inte så bra som det lät. Inflationsskydd ingick inte. Försvarsmakten hade redan intecknat en del av pengarna för att täcka gamla luckor. Kostnader tillkom. Plötsligt räckte anslagen bara till att genomföra drygt en tredjedel av beredningens vilja till 2025. Satsningen på armén skulle frysa inne. Ännu många fler miljarder fattades för att planerna fram till 2030 skulle ha en chans.

Ingen säger sig önska ännu ett försvarsbeslut utan verklighetsförankring. Alltså vill försvarsminister Peter Hultqvist (S) i stället stryka, banta och skjuta upp olika delar av beredningens förslag. En ”kontrollstation” ska upprättas 2023. Den som lever får väl se om det uppstått några pengar då.

Borgerligheten säger bestämt att så kan vi inte ha det. Regeringen har därmed ingen majoritet i riksdagen för sin linje. Björn von Sydow, försvarsberedningens socialdemokratiske ordförande fram till 2019, hoppas att regeringen låter sig övertygas.

Breda överenskommelser är tradition i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det visar omvärlden vad som gäller, oavsett valresultat. Däremot finns det ingen poäng med att sluta upp bakom en regering utan försvarsvilja.

Till 2030 var det meningen att Sverige skulle nå en försvarsbudget motsvarande 2 procent av bnp. Det är rimligt, och samma mål som Natoländerna satt till 2024. Visst hoppas vi att USA kommer och räddar oss om det smäller, men en egen hemförsäkring går inte att smita undan.

Hultqvist & Andersson tar pandemin som ursäkt för att slippa rusta försvaret. Den borde i stället ses som argument för att hålla sig redo.