Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 09:24 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/resistenta-bakterier-ar-ett-recept-pa-katastrof/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Resistenta bakterier är ett recept på katastrof

Illustration: Magnus Bard

DN 7/11 2018. Antibiotikaresistensen är en av vår tids viktigaste frågor, men den har hamnat i skymundan.

Fler än 33 000 människor dör varje år i Europa som en direkt följd av antibiotikaresistenta bakterier. Det visar nya rön som presenteras i det senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet. 

Detta är den första övergripande studien i sitt slag, och bakom den står forskare på svenskbaserade Europeiska centret för prevention och kontroll av sjukdomar, ECDC. De är – med all rätt – mycket bekymrade.

Att en sorts antibiotika inte alltid biter är inte konstigt. Vissa bakterier är naturligt motståndskraftiga. Men människan hjälper denna process på traven genom för låga och långvariga doser av antibiotika – detta är i princip att skicka bakterierna på gym. I stället för att dö blir de starkare, muterar.

Infektioner orsakade av resistenta bakterier ökar för varje år, och läget är redan akut. I vården motsvarar det nu bördan av influensa, tuberkulos och hiv tillsammans, och fler lär det bli. För 33 000 döda européer är bara 2018 års hållplats. Om inget görs kommer talen att vara minst tio gånger högre år 2050, enligt beräkningar som den brittiska staten tagit fram.

Allra mest utsatta är spädbarn, men också äldre personer ligger i riskzonen. Och nog finns det länder i Europa som är värre än andra. Sämst är läget i Italien och Grekland, följt av Rumänien, Portugal, Cypern, Frankrike och Slovakien. 

Är Fido lite allmänt krasslig? Ge honom en hutt penicillin.

Inte heller Sverige sköter sig exemplariskt, annat än i jämförelse med andra. Här finns tydliga tecken på överförskrivning av antibiotika inom sjukvården. Men vi medicinerar åtminstone sjuka människor och inte friska djur, till skillnad från många andra länder. 

På vissa håll är det inte bara djuren i köttindustrin som ges antibiotika, utan också husdjur. Är Fido lite allmänt krasslig? Ge honom en hutt penicillin. Så skapas resistenta bakterier som sedan sprids vidare mellan djur och till människor.

Antibiotikaresistensen är en av vår tids viktigaste frågor, men den har hamnat i skymundan. ECDC föreslår att den ökande resistensen ska behandlas som en fråga om patientsäkerhet. 

Men för att kunna upprätta en global handlingsplan krävs ordentlig övervakning och uppföljning av antibiotikaanvändningen. Och sådan saknas. Kunskapen är dessutom fortfarande bristfällig vad gäller både de medicinska och hälsopolitiska konsekvenserna av resistens.

Hur ska vi då komma till rätta med problemet? Det är både enkelt och komplicerat på en och samma gång. Enkelt därför att lösningen ligger i just noggranna kontroller och strama regler för antibiotikaförskrivning, inte minst då inom köttindustrin. 

Svårt därför att denna industri är resursstark och spjärnar emot allt vad den kan, med stor framgång. Så rynkar EU bekymrat på pannan över antibiotikaresistensen – och signerar samtidigt ett dokument med regler som förbjuder Sveriges strikta tullkontroller med sjukdomstester av importdjur. 

Bakterier känner inga nationsgränser. Det räcker i förlängningen därför inte att Sverige tar stort ansvar, så länge inte andra länder också gör sitt. Antibiotika är en livräddare som bara inte får hanteras så vårdslöst som nu sker. Det är oacceptabelt att det i vissa länder går att få dessa preparat utan recept, och att det i andra slösas bort på friska djur.

Priset för slarvet i vården i allmänhet, och kortsiktigheten i köttindustrin i synnerhet, är alltså att våra barn i framtiden inte kommer att kunna överleva tillstånd som vi i dag betraktar som ofarliga. Valet borde inte vara svårt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.