En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-05-28 12:19
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/riksbanken-har-rad-att-pausa-rantehojningarna-gor-det/
DN 19/5 2023. Erik Thedéen gör rätt som trummar in att räntan kommer att ligga kvar högt länge och att det kan bli nödvändigt att lyfta den ytterligare.
Men just nu finns goda skäl att vänta och se.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Den första goda svenska inflationsnyheten på ett bra tag levererades i måndags. Prisökningstakten sjunker till 10,5 procent i april. Räknat i KPIF – där man plockar bort de ökade räntekostnaderna – är den nere på 7,6 procent. Det är lägre än Riksbankens prognos.
Betyder det att den kommer att låta blir att höja räntan i juni? Vi får se.
I slutet av förra veckan slog riksbankschefen Erik Thedéen fast att räntehöjningarna inte haft den effekt som han hade hoppats på. Vice riksbankschef Aino Bunge konstaterade på måndagen att inflationen fortfarande är skyhögt över tvåprocentmålet. Och hon noterade att det här var första gången på mycket som den var lägre – inte högre – än prognoserna.
En svala gör ingen sommar, var budskapet.
En sak är i alla fall säker: Riksbanken har goda skäl att vänta med nästa höjning. Och det handlar inte främst om de senaste inflationssiffrorna.
Europeiska centralbanken (ECB), som också höjt ränta kraftigt det senaste året, noterade på måndagen att effekten på inflationen blir som störst 2024. Räntehöjningar slår med fördröjning: i regel tar det ett till två år innan de har full verkan.
Om Riksbanken ska fortsätta dela ut medicin tills inflationen har fallit ordentligt finns risken att de sista doserna tar kål på patienten.
Sverige är räntekänsligt – belåningsgraden är hög och bindningstiderna jämförelsevis korta. Men många hushåll sitter också på bundna lån som löper ut i höst eller nästa år. Stora delar av fastighetssektorn ska låna på nytt det kommande året. Det tar tid för räntehöjningarna att arbeta sig igenom ekonomin också här.
Om Riksbanken ska fortsätta dela ut medicin tills inflationen har fallit ordentligt finns risken att de sista doserna tar kål på patienten.
De senaste veckornas oreda i SBB är ett varningstecken. Fastighetsbranschen är högt belånad och Finansinspektionen har konstaterat att den ”utgör stora risker för det finansiella systemet”. Riskerna med att gå fram för mycket och för snabbt är ett starkt skäl för Riksbanken att vänta med ytterligare höjningar.
Den har dessutom utrymme att göra det.
I eurozonen ökade lönerna med 5,7 procent förra året. I Sverige var siffran 2,7 procent. Industriavtalet som slöts tidigare i våras innebär att lönerna hålls i schack fram till och med nästa år. Till det kan läggas en jämförelsevis stram finanspolitik.
En pris-lönespiral, pådriven av oansvariga fackföreningar och vidlyftiga politiker syns helt enkelt inte till. De långsiktiga inflationsförväntningarna är fast förankrade vid 2 procent, och har sjunkit något sedan början på året.
Inflationen har överraskat gång på gång, betonar Erik Thedéen. Det har han rätt i.
Det är värt att notera att i USA, där inflationen toppade förra sommaren och sedan fallit tillbaka kraftigt, är den fortfarande fast runt 5 procent.
Också de med bundna lån som löper ut senare i år eller 2024 bör förbereda sig på tre- eller fyrdubblade räntekostnader på sikt.
Riksbankschefen gör rätt som inte blåser faran över. Han gör rätt som förbereder hushåll och företag på att räntan under en längre period kommer att vara betydligt högre än det senaste decenniet och att den kan komma att behöva höjas ytterligare.
Låntagare – såväl hushåll som företag – måste ta höjd för det. Också de med bundna lån som löper ut senare i år eller 2024 bör förbereda sig på tre- eller fyrdubblade räntekostnader på sikt.
Men det finns tydliga risker med att ta i för mycket för snabbt. Och det finns i Sverige ett utrymme att inte hasta – att vänta med ytterligare räntehöjningar, se hur inflationen utvecklar sig och ge hushåll och företag en chans att anpassa sig.
Riksbanken bör använda det.
