Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Riksdagen måste skynda att skydda demokratin

Illustration: Magnus Bard

DN 8/7 2018. Sverige har ett sämre skydd mot auktoritära krafter än många andra demokratier. Det är olycksbådande i oroliga tider. En grundlagsutredning måste tillsättas så fort som möjligt. 

Samtidigt som judar och andra minoriteter förföljdes och mördades i Nazi-Tyskland upplevde de allra flesta tyskar att de fick det bättre under Hitler. Även efter att landet kapitulerat och befolkningen inte längre kunde blunda för de grymheter som regimen begått tyder vittnesmål på att många såg tillbaka på 30-talet som de bästa åren i sitt liv. 

Det kan, åtminstone delvis, förklara varför så få gjorde motstånd. Och hur landet så fort kunde gå från demokrati till diktatur. Samtidigt som majoriteten badade, blev kära och planerade trädgårdsfester, förflyttades landet centimeter för centimeter mot skräckvälde för Tysklands och Europas minoriteter.

En viktig fråga för den liberala demokratin är om, och hur, den kan försvara sig mot sig själv. Att företrädare för ett av riksdagens största partier (Sverigedemokraterna) visar auktoritära impulser och idealiserar den så kallade illiberala demokratin gör frågan mer aktuell än på länge. 

De hatiska och hetsiga underströmningar som finns i dag kan mobiliseras i ett tillspetsat läge. I oroliga tider har majoriteten ofta pekat ut kollektiva syndabockar. I värsta fall krävs det inte mer än ett stort terrordåd för att drastiska inskränkningar av minoriteters friheter, förbud mot vissa partier och organisationer, samt inskränkningar i pressfriheten ska föreslås i riksdagen.

Ju fler spärrar auktoritära krafter möter, desto bättre.

I dagsläget skulle sådana lagar bryta mot den svenska författningen. Men grundlagarna kan, som Sydsvenskans kolumnist Per T Ohlsson nyligen framhållit, ändras med två riksdagsbeslut och det enda villkoret att det är val emellan. Inbyggt i den svenska demokratin finns därför en möjlighet till dess eget avskaffande. 

Sverige har ett sämre skydd än de flesta andra demokratier. Vi saknar i princip maktdelning. Riksdagsmajoriteten har en nästan oinskränkt makt. Eftersom det är riksdagen som utser regeringen kan den ofta vara ovillig att granska, och om det behövs, avsätta regeringen.

Förvisso har konstitutionsutskottet en kontrolluppgift. Det granskar huruvida regeringen sköter sitt arbete i enlighet med grundlagen. Men ett parti som har majoritet i riksdagen som helhet har det också i utskottet, och kan därför blockera kritik mot sin egen regering.

Det är olycksbådande att den rödgröna regeringen under den här mandatperioden upprepade gånger har kört över Lagrådet, som ska granska lagförslags enlighet med grundlagarna. Regeringen har baxat flera hårt kritiserade propositioner till riksdagen. 

Skyddet för demokratin behöver stärkas. Samtliga Allianspartier vill införa en författningsdomstol, vilket skulle innebära en hälsosam maktdelning. Grundlagsvidriga ändringar skulle stöta på juristpatrull.

Det är en bra början. Men för det krävs en grundlagsändring, och en sådan måste ha bred politisk förankring. Det är bra att Moderaterna föreslagit att en grundlagsutredning tillsätts före 2019. Det finns inga skäl för partierna att dra fötterna efter sig. Ett förslag bör läggas fram före valet 2022. En utredning behöver tillsättas så fort nästa regering tillträder. Det är tydligt särskilt i ljuset av de attacker på den liberala demokratin som vi har sett i bland annat Polen, Ungern och USA.

Ett hinder är Socialdemokraterna. Åren med majoritet har präglat partiets självbild. En författningsdomstol ses fortfarande som ett hinder för genomförandet av socialdemokratisk politik, som i forna dagar kunde segla rakt igenom riksdagen. Men S borde inse att det är ett parti bland andra, och att bästa sättet att göra sin historia heder är att skydda det samhällsskick man byggt upp under 1900-talet.

För ju fler spärrar auktoritära krafter möter, desto bättre. Försvaret av demokratin får inte bli en kamp mot klockan.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.