Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-22 05:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/riksdagens-sakerhetsanalys-visar-att-natoansokan-ar-nodvandig/

LEDARE

Ledare: Riksdagens säkerhetsanalys visar att Natoansökan är nödvändig

Arbetsgruppen bakom riksdagens säkerhetsanalys. Ta den på allvar.
Arbetsgruppen bakom riksdagens säkerhetsanalys. Ta den på allvar. Foto: Magnus Hallgren

DN 14/5 2022. Riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys är en svidande vidräkning med Natomotståndarnas ofta verklighetsfrämmande argument. Ta den på allvar.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Den säkerhetspolitiska analys som regeringen offentliggjorde på fredagen är glasklar i sin verklighetsbeskrivning. Rysslands invasion av Ukraina är av ett slag och omfång som Europa inte upplevt sedan andra världskriget. Angreppet har kraftigt och långsiktigt försämrat säkerhetsläget i närområdet. Därmed har förutsättningarna för den svenska politiken helt kastats om.

Nuvarande säkerhetssamarbeten har gjort det möjligt att agera tillsammans med andra i händelse av kris eller krig, men någon garanti för att Sverige skulle få hjälp vid angrepp ger de inte. Den som förväntar sig att USA griper in bör tänka om. Anfallet mot Natopartnern Ukraina har gjort det isande klart att alliansens solidaritetsklausul ”enbart avser försvar av de allierade”.

Slutsatserna ter sig därför också helt naturliga. Ett svenskt Natomedlemskap skulle ”höja tröskeln” för ryskt angrepp och stärka solidariteten mellan samtliga länder i Östersjöområdet inklusive de baltiska. Osäkerheten kring hur ett ”gemensamt uppträdande skulle utformas i en säkerhetspolitisk kris eller vid ett väpnat angrepp skulle minska”. Sex riksdagspartier ställer sig bakom de skrivningarna, bara V och MP är emot.

Finland gör i princip en identisk lägesbedömning. Nato skulle stärka Finland och Finland skulle stärka Nato, konstaterade presidenten Sauli Niinistö och statsministern Sanna Marin (S) på torsdagen, varför ansökan om medlemskap måste skickas in ”utan dröjsmål”. Det formella beslutet fattas på söndag.

Det i sig förändrar de svenska förutsättningarna i grunden, och är det avgörande skälet till att Socialdemokraterna samma dag kommer att köra över eventuellt internmotstånd och deklarera sitt stöd för svenskt Natomedlemskap.

Natomotståndarnas argument har varit för svaga i sak. S helomvändning visar det.

Därmed påbörjas ett nytt, känsligt kapitel i den svensk-finska ansökningsprocessen (Turkiets president Erdogans skeptiska utspel på fredagen varslar om det).

Och därmed fullbordas en av de snabbaste men troligen också osmidigaste helomvändningarna i svensk politik. Statsvetare kommer att dryfta den i åratal, men faktum är att de realpolitiska realiteterna gjorde S kantbyte oundvikligt. Ur säkerhetssynpunkt fanns aldrig några realistiska alternativ.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) försökte – efter den 24 februari – ta initiativ till en formaliserad försvarsallians med Finland som ett slags mini-Nato. Det föll direkt.

Statsminister Magdalena Andersson gjorde – också efter den 24 februari – ett stort nummer av EU:s försvarsklausul, men den är i dagsläget en fri fantasi. ”Det är uppenbart att det saknas politisk vilja bland medlemsstaterna att utveckla ett kollektivt försvar inom EU”, för att citera fredagens säkerhetspolitiska analys.

Nooshi Dagostar (V) fortsätter att framhålla det ”opålitliga” USA som ett viktigt argument mot Natomedlemskap, men tvivlar samtidigt inte en sekund på att amerikanerna kommer till undsättning vid ett eventuellt angrepp.

Debatten är och ska vara fri. Att säga nej till Natomedlemskap är helt legitimt – att misstänkliggöra meningsmotståndare som nyttiga idioter eller rentav ”putinister” är det inte.

Men faktum är att de tongivande Natomotståndarnas argument har varit för svaga i sak. S helomvändning visar det. Dadgostars motstridiga USA-resonemang visar det. Och den säkerhetspolitiska analysen visar det med precision.

Ämnen i artikeln

Nato
USA
Per Bolund
Ryssland
Turkiet
Finland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt