Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Sa du extremism?

Muslimska ledare är nyckelpersoner för att motverka radikalisering. Men för att kunna hjälpa måste det muslimska civilsamhället börja med att erkänna problemet.

Det finns anledning att ta vissa uppgifter i Säpos rapport om våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige med en nypa salt. Som till exempel den om att antalet aktivt eller passivt våldsbejakande extremister uppgår till knappt 200 personer. Vad vi vet är att den man som sprängde sig själv i luften i helgen i alla fall inte räknats med, eftersom Säpo inte kände till honom. Hur många fler med hans idéer, tankar och handlingskraft det kan tänkas finnas är det förstås ingen som vet.

Detta betyder inte nödvändigtvis att Säpos uppskattning är fel. Men det kan vara värt att notera att ljusskygga jihadister inte alltid är så lätta att räkna. Och inte heller att definiera. Begreppet radikalisering beskriver trots allt mer en rörelse än ett tillstånd.

Enligt Säpo, som tidigare kartlagt Vit makt-rörelsen, finns likheter mellan olika typer av radikalisering. Huvudorsakerna beskrivs ofta som mer sociala och känslomässiga än ideologiska. Men medan militanta vänsterextremister verkar lugna ned sig när de bildar familj, och medan det finns avhopparprogram för högerextremister, finns ingen etablerad verksamhet för vilsna och arga muslimer.

Inte heller finns någon nationell strategi för att motverka fenomenet radikalisering. Frågan är hur allvarligt det är. Planer tenderar ibland att bli ett slags besvärjelse snarare än ett verkligt redskap inför ett problem som är så stort och brett att det inte låter sig ringas in i en plan.

Danmark har en handlingsplan. Men hur mycket hjälper det i ett samhälle där invandrare, särskilt muslimer, matas med budskapet att de inte är välkomna? Bästa sättet att motverka radikalisering bland muslimer är sannolikt att bemöta dem värdigt, respektera deras religion, ge dem arbete och bekämpa boende- och skolsegregering.
Men det finns också saker att göra på individnivå. Säpo menar efter rådslag med muslimska organisationer att en stor del av detta bäst utförs av muslimerna själva.
Det är ingen tvekan om att det muslimska civilsamhället sitter på nyckeln. Där finns legitimiteten. Däremot är det lite si och så med insikten och modet.

Tisdagens sändning av SVT:s ”Debatt” visade var problemet ligger. Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, Mohammed Amin Kharraki, ordförande i Sveriges unga muslimer och en icke namngiven imam från moskén i Stockholm sa sig inte ha stött på några extrema strömningar. Det hade däremot miljöpartisten Daniel Arrospide Alata som låtit skägget växa och uttryckt vilsna tankar om islam i just Stockholms moské. Efter ett halvår mötte han en militant jihadist som ville introducera honom för några andra.

Detta är inte det enda exemplet. För fem år sedan upptäcktes att det just i Stockholms moské såldes kassettband med uppmaningar att döda judar. Antingen har detta gått Helena Benaouda, Mohammed Amin Kharraki och Stockholmsimamen förbi. Eller så anser de inte att dessa morduppmaningar är extrema. Sedan kan man fråga sig vilket som är värst.

Att påstå att det finns extrema strömningar bland moskébesökare är inte samma sak som att säga att det kryllar av dem. Att de allra flesta är fredliga och demokratiskt sinnade är ett dåligt skäl att blunda för dem som inte är det.

Säpo har alldeles rätt i att det muslimska samhället kan vara en stor del av lösningen på radikaliseringsproblemet. Men det förutsätter att de muslimska företrädarna erkänner det. Så länge de extrema strömningar som bevisligen finns avfärdas eller bagatelliseras av imamer och personer som Helena Benaouda och Mohammed Amin Kharraki är de snarare en del av problemet.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.