Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Bidrag till bluffentreprenörer och extremister skadar skattemoralen

Under våren har frilansskribenten Sofie Löwenmark granskat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sajten Smedjan, och bilden som framträder är inte vacker.

Den visar hur organisation efter organisation har kunnat vända sig till MUCF för pengar som sedan har använts till i bästa fall ingenting och i värsta fall våldsbejakande extremism av olika slag.

Bluffprojekt och extremistgrupper har turats om att mjölka staten på pengar. Inte sällan i flera år i rad.

Kanske tänkte generaldirektören Lena Nyberg att anfall är bästa försvar. På tisdagen var vi både inbjudna till en paneldebatt i Timbros regi för att diskutera det som framkommit i granskningen. Nyberg var inte imponerad av Löwenmarks arbete: ”Du säger att du har granskat MUCF, det har du inte. Du har granskat en väldigt liten del av vår verksamhet.”

Men påståendet haltar. För trots att Löwenmark bara lyfter fram en handfull fall av bidragsfusk, går det inte att tala om enstaka felsteg. Det som framkommer är ett systemfel: myndigheten delar ut enorma belopp, men har inte någon som helst kontroll över hur de används.

I de få fall där bidragen har dragits tillbaka har det ofta varit till följd av att andra aktörer – medier – har granskat vad pengarna faktiskt har använts till. Men för fuskare som inte upptäcks av journalister tycks risken att avslöjas av myndigheten vara minimal.

För att förstå sammanhanget måste man se till förutsättningarna, menade myndighetschefen och riktade sig återigen till Löwenmark: ”Du har ju hållit på hela hösten med att göra granskningen. Jag önskar att vi som statlig myndighet skulle ha lika mycket pengar och resurser så vi skulle kunna ägna en hel höst åt att granska – så är det inte.”

Detta säger hon alltså till en frilansjournalist som började studera myndigheten på sin fritid utan att få ett öre, och som sedan fått en handfull artiklar publicerade. I MUCF:s årsredovisning för 2016 går att läsa att ”kostnaden för arbetet med beslut om bidrag var 16 921 000 kronor”. Ändå tycker generaldirektören att en enskild frilansjournalist har bättre möjlighet att granska hur det går med de 600 miljoner kronor hon delar ut årligen.

Med den inställningen är det inte konstigt att granskningarna är undermåliga.

MUCF ska fungera som ”civilsamhällets laboratorium”, menar Nyberg och framhåller vikten av att även ge utrymme åt mer oväntade projekt och föreningar. Men frågan är hur intresserade skattebetalarna är av att en myndighet experimenterar med deras pengar. Och vad det gör med skattemoralen att veta att pengarna hanteras så vårdslöst.

Lena Nyberg hävdar att hon bara gör vad regeringen har bett henne om: ”Vi bestämmer inte själva vem vi ska ge pengar till”. Så låt oss skicka frågan vidare till regeringen: är det här ett lämpligt sätt att hantera våra skattepengar?

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.