Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Socialdemokratisk dubbelmoral i ett nötskal

Foto: Meli Petersson Ellafi
Foto: Meli Petersson Ellafi

Annie Lööf (C) kommer inte att stödja regeringens försök att begränsa vinster i välfärden, eftersom det går emot hennes övertygelse. Det förklarade hon i tisdagens Aktuellt.

”Det är väldigt anmärkningsvärt att det är viktigare att gå ihop med Sverigedemokraterna för att stoppa det här förslaget än att jobba för blocköverskridande lösningar”, kontrade civilminister Ardalan Shekarabi (S) med bekymrad stämma.

Två veckor tidigare såg han själv till att riva upp lex Laval med hjälp av Sverigedemokraterna.

För det är så riksdagen fungerar: alla partier röstar – även SD. Det genanta för Shekarabi är inte att han har fört fram politiska förslag som han tror på och som andra riksdagspartier sedan röstar på. Det är att han spelar bestört när andra gör detsamma.

Det genanta för Shekarabi är inte att han har fört fram politiska förslag som han tror på. Det är att han spelar bestört när andra gör detsamma.

Så här har det låtit från Socialdemokraterna sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. När alliansregeringen styrde spelade det ingen roll hur tydlig Fredrik Reinfeldt var med sitt avståndstagande, socialdemokrater behövde ändå inte höra mer än att SD röstade med alliansen vid flest riksdagsbeslut för att gå i taket och tala om att Reinfeldt var i maskopi med Jimmie Åkesson.

Men kritiken tystnade – när Socialdemokraterna själva bildade regering och det visade sig att SD röstade med den i flest omröstningar.

Den senaste tidens debatt om samarbete med SD har varit så infekterad att den lätt kan missbrukas. När Shekarabi talar om att Lööf "går ihop med SD" låter det som att hon skulle ha ansluter sig till Moderaternas linje.

Det har hon inte. En alliansregering med färre mandat än de rödgröna skulle vara beroende av SD:s aktiva stöd och tvingas till förhandlingar. Det vore en dålig idé.

Men riksdagsarbetet är något annat. Att partierna stöder förslagen som de tycker är bäst är en självklarhet, alldeles oavsett hur SD (eller något annat parti) röstar. Däremot skulle det finnas skäl att bli ordentligt oroad om det vore tvärtom: om partierna i riksdagen inte röstade på den politik de tror på, utan den som SD inte förväntas stödja. Det, om något, hade varit ett haveri.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.