Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Betyg: Viktigt med kontinuitet

Signerat – Martin Liby Alonso.

Den nuvarande förändringen av betygsskalan bör inte skapa lika stora problem som den på 90-talet. Men den understryker hur vanskligt det är att peta i betygssystemet.

I samband med de skolavslutningar som går av stapeln i dagarna tilldelas elever i årskurs nio betyg som G och MVG för sista gången. Från och med i höst gäller skalan A–F för alla elever i grundskolan.

I gymnasiet fortsätter den gamla betygsskalan att fasas ut under ytterligare ett år. Därefter gäller A–F för samtliga elever även där.

Under våren – senast i gårdagens P1-morgon – har elever och lärarfack uttryckt oro över betygsreformen. Även oppositionen, däribland Socialdemokraterna som stödde reformen i riksdagen, har varit kritisk.

Invändningar gäller inte den nya skalan i sig. Det råder relativt stor enighet kring att det är bra att utöka antalet betygssteg från fyra till sex. Kritiken gäller i stället hur regeringen implementerat reformen. Utbildningsdepartementet anklagas för att ha haft för bråttom och avsatt för lite resurser.

Lärare har inte fått den fortbildning som krävs vilket har skapat osäkerhet. Resultatet riskerar bli att lika prestation ger olika betyg. Det som bedöms som ett B på en skola blir ett C på en annan.

Dessutom är många elever oroliga för att lärarna ska tveka att dela ut det högsta betyget, A, som enligt instruktionerna från utbildningsdepartementet ska bli svårare att få.

De farhågor som det har getts uttryck för är i princip desamma som besannades efter den förra betygsreformen i mitten på 90-talet. Då skapade osäkerhet kring betygskriterierna och otydliga instruktioner från utbildningsdepartementet stora variationer i bedömning mellan olika skolor. Ett G på ett ställe blev VG på ett annat. Och de första åren var lärarna försiktiga med toppbetyget MVG.

En sökning i DN:s arkiv på ordet ”betygssystem” för åren kring när betygsskalan klubbades i riksdagen ger artikelrubriker som ”Besk kritik mot betygssystemet” (20/12 1994) och ”Läsarnas DN: Godtyckligt betygssystem är en nationell skandal” (26/6 1997). Det är bara ett axplock. Förtroendet för betygen var ordentligt rubbat.

Att den nuvarande förändringen av betygsskalan ska ge liknande effekter är möjligt. Men det behöver inte bero på att det är särskilt dåligt implementerat.

Betygssättning är inte en exakt vetenskap. Även aldrig så precisa kriterier kräver ytterst enskilda lärares bedömningar av elevers kunskap och prestation.

Därför är kontinuitet viktigt. Det ger lärare möjligheten att utveckla en kollektiv uppfattning av vad en rättvis tolkning av kriterier och bedömning av elevers kunskap innebär.

Vid varje förändring lär det uppstå en period då en sådan konsensus i mer eller mindre hög utsträckning rubbas. Så också den här gången.

Men det finns ingen anledning att tro att eventuella negativa effekter ska bli lika stora nu som i samband med 90-talets förändring.

För det första har den nya betygsskalan redan börjat fasas in. I vintras gavs en första omgång betyg ut utan indikationer på stora problem.

För det andra är den här reformen inte alls lika omfattande som den förra. Skiftet från skalan 1–5 till IG–MVG innefattade en förändring av betygens underliggande logik. Från att ha varit relativa blev de målrelaterade.

Det krävde – utöver att lärare var tvungna att delvis förändra sitt förhållningssätt till betyg – att tydliga betygskriterier utarbetades. Men de som lärare och elever försågs med var allmänna och vagt formulerade. Det gav stort utrymme för olika bedömningar på olika skolor.

Den nya betygsskalan bygger i stället vidare på den gamla. F, E, C och A motsvarar i tur och ordning IG, G, VG och MVG. B och D är i praktiken bara en formalisering av de G och VG ”plus” som informellt kommunicerats från lärare till elever men som inte synts på papper.

Att denna relativt begränsade förändring ändå skapar oro – och sannolikt en del orättvisor – understryker hur vanskligt det är att peta i betygsskalan. Och vikten av att den som nu fasas in blir kvar ett bra tag.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.