Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Betygsskillnader: Ingen stor orättvisa mot pojkar

Signerat – Johannes Åman.

Pojkar är lata och odisciplinerade. Flickor är flitiga och uppför sig väl. Sådan är fördomen – och som en del av våra fördomar har den viss förankring i verkligheten. Flickorna får de bästa betygen och kan därmed knipa flertalet platser på de mest attraktiva gymnasieskolorna.

Men är det rättvist? Kanske är en skola som alltmer domineras av kvinnliga lärare dålig på att se pojkars starka sidor och styrd av negativa förväntningar?

På tisdagskvällen hade Rapport ett inslag som utgick från en jämförelse mellan slutbetyg och resultaten på nationella prov. Statistik från åren 2005–2011 visade att det är vanligare att flickor får slutbetyg som är högre än deras resultat på det nationella provet i samma ämne än att pojkar får det.

Betyder det att pojkar straffas med lägre betyg för att de är eller förväntas vara stökiga? Som tittare var det lätt att få det intrycket. Men statistiken som SVT lagt ut på sin hemsida visar att könsskillnaderna inte alls är så dramatiska som de utmålades. I både svenska och matematik är skillnaderna mellan könen ganska små och huvudmönstret gemensamt: Avvikelser går betydligt oftare uppåt än nedåt.

Man ska dessutom ha i minnet att nationella prov inte utgör något slags facit. De är tänkta som ett stöd för lärarna vid betygssättningen. Men i slutbetygen ska även sådant som ele- verna gjort på lektionerna vägas in.

Det verkligt intressanta i statistiken är att ett ämne skiljer sig från de andra: engelskan. Här avviker pojkarnas slutbetyg oftare nedåt än uppåt i förhållande till resultaten på de nationella proven.

Förklaringen kan vara att många pojkar har tillägnat sig mycket engelska genom datorspel och andra fritidsintressen. Språkkunskaper som eleverna skaffat sig utanför skolan får starkast genomslag på de brett upplagda och oförberedda nationella proven. Läxförhör blir i högre grad en mätare på elevernas självdisciplin och tillmötesgående.

I engelska är det därför viktigt att skolan ger eleverna bättre möjligheter att använda färdigheter som de tillägnat sig utanför skolan. Om pojkarna får fler chanser att på lektionerna visa upp bredden i sina engelskkunskaper så kommer också deras slutbetyg att höjas.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.