Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Bistånd: Spåra de vita elefanterna

Sverige spenderar 1 procent av landets BNI på bistånd, och 1 promille av biståndsbudgeten på att granska insatserna. Vill regeringen och oppositionen verkligen få facit på politiken?

Vart går biståndet? Vad används det till? Det är frågor som den vetgirige kan få besvarade på UD:s sajt openaid.se, ett av biståndsminister Gunilla Carlssons projekt för att ge politiken ett mer trovärdigt ansikte.

Den pusselbit som saknas bland siffrorna och de interaktiva diagrammen är vad biståndet leder till. Utvecklingspolitikens problem – om man inte rent av ska kalla det kris – har länge handlat om effekterna. De senaste decenniernas bittra lärdom är att det som spenderas i den globala fattigdomsbekämpningens namn ofta är pengar i sjön. Och i värsta fall ett krokben för demokrati, rättsstat och välstånd.

Beläggen för att enskilda insatser gör nytta är över lag svaga. Ännu dystrare är bilden av helheten. Biståndet är fullt av fallgropar, och den svenska u-landshjälpens historia är kantad av många smutsiga hemligheter och pengar som gett näring åt diktaturer och korrupta byråkratier.

Förväntningarna var därför högt ställda när Socialdemokraterna inrättade analysmyndigheten Sadev 2006 – äntligen skulle ett oberoende organ kasta ljus på verkningarna och verkställandet av den enorma svenska biståndsbudgeten. Men så blev det inte riktigt. Efter förödande kritik från bland annat Statskontoret bestämde sig Gunilla Carlsson för att lägga ned den Karlstadsbaserade myndigheten. Vid årsskiftet försvann Sadev och i tomrummet tillsatte regeringen en särskild expertgrupp som ska verka i anslutning till de egna kanslierna.

Den nya kommittén börjar arbeta nu, och väntas leverera sina första rapporter om ungefär ett år. Att det dröjer så länge har vållat indignation inom oppositionen. Socialdemokraternas Kenneth G Forslund har uttryckt förväntningar på en mer snabbfotad start, med hänvisning till löften från Gunilla Carlsson. I helgen beklagade han sig över att man inte får ta del av några utvärderingar den närmsta tiden.

Denna brådska är tramsig med tanke på misslyckandet med Sadev. Kruxet med den gamla myndigheten var framför allt att man stirrade sig blind på rutiner inom biståndsbyråkratin. Granskningar av politikens effekter blev det inget av. Det är en sak som kan ta längre tid – särskilt om man ska ta intryck av rön som förespråkar att hjälpen från början på något sätt är utvärderingsbar.

Det saknas inte metoder för att se till att åtminstone enstaka projekt ger valuta för pengarna. Ett minimikrav måste vara att insatser för att till exempel hindra malaria faktiskt leder till färre smittade. Det är en sak att myggnäten kommer fram, en annan sak att de i verkligheten används, att de håller sjukdomen borta och leder till att människor blir friskare. Landets utveckling på längre sikt är en ytterligare fråga.

Även om den nya expertgruppen kan producera mer kompetent granskning, riskerar den att bli för teoretisk. Det som behövs är att någon – så mycket som det går – räknar myggnäten och malariaskoven. Experterna kommer att göra liten nytta om arbetet uträttas och landar för långt från Sida, där den egna granskningen enligt Statskontorets senaste rapport dessutom har hamnat på undantag.

Och fortfarande går ungefär en promille av biståndsbudgeten till utvärdering. Med tanke på politikens genomgripande problem är det snålt. Debatten om biståndets styrning och granskning har blivit en tröttsam dans runt enprocentsmålet. Om något borde målsättningen gälla utvärderingens andel av utgifterna.

Gunilla Carlsson har gjort en del viktiga omprioriteringar i politiken. Men tiotusenkronorsfrågan är: Vill regeringen och oppositionen verkligen veta vad biståndet leder till?

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.