Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Eleven blir tillsagd – då blir föräldern kränkt

Disciplin och lugn i klassrummen visar sig gång på gång ha betydelse för studieresultaten. Det är främst eleverna med dåligt utgångsläge som behöver studiero.

Karin Nygårds har varit lärare i två Stockholmsförorter, Rinkeby med 99 procent elever med invandrarbakgrund och Hammarby sjöstad där 99 procent kom från svensk medelklassfamilj. Siffrorna är hennes egna och ska inte tas bokstavligt, bara nästan.

I Skola X kunde hon inte vara auktoritär; om hon sa till barnen blev föräldrarna kränkta. Eleverna på Skola X var latare och stavade sämre. Personalen på Skola X var mer stressad och nervös. Och ja, ni har säkert gissat det: Skola X låg i Hammarby sjöstad.

Nygårds beskrev sina upplevelser i en krönika i Lärarnas Tidning, och bilden är naturligtvis starkt förenklad. Hon har utvecklat den i intressanta intervjuer. Sammantaget är det en nyttig påminnelse om att det inte finns en entydig sanning om en svensk skola på väg genom golvet, med helvetets epicentrum i någon utsatt förort.

En ny rapport från tankesmedjan Fores, "En bra skola för alla", undersöker vad det är som gör att vissa skolor lyckas bra trots dåliga förutsättningar. Rapporten granskar bland annat den så kallade KIPP-modellen, Knowledge is power, som framför allt används i amerikanska utanförskapsområden. Några faktorer går igen både hos de framgångsrika KIPP-skolorna, hos många skolforskare och i Fores rapport: dit hör höga förväntningar och disciplin.

Förväntningar ger resultat oavsett om det är lärarna, föräldrarna eller samhället som väntar sig mycket av barnen, eller rektorerna som har höga förväntningar på sin personal. Människor lyfter när andra tror på dem.

Några faktorer går igen hos framgångsrika skolor: dit hör höga förväntningar och disciplin.

Disciplin och lugn i klassrummen visar sig gång på gång ha betydelse för studieresultaten, främst på de skolor som har sämst förutsättningar. Det är eleverna med dåligt utgångsläge som behöver omsorg och inte minst studiero.

Sedan är det ju detta faktum som är så känsligt och så svårt för medelklassens betygsstressade mamma och pappa att hacka i sig: Oftast ordnar det sig. Eleverna med goda förutsättningar klarar sig nästan oavsett hur dålig deras skola är. Sverige är dessutom ett så bra land att de flesta elever med dåliga förutsättningar också gör det.

"Mina äldsta elever från Rinkeby är i dag läkare, civilingenjörer, egenföretagare. De är superhärliga människor och de har gått i skolan i den miljön. Kanske man kan ha lite perspektiv som förälder i Sjöstan i stället för att oroa sig till max", säger Karin Nygårds till DN.

Det citatet blir dagens utantilläxa från magister Helmerson.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.