Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

För näthatarna är tvivel ett skällsord

Det är individen som är skyldig till brottet. Inte hens hudfärg, kön eller etnicitet.

Några missbrukare längst ner i samhället uppförde sig vedervärdigt i kyrkan i Kristianstad. Nyheten fångades upp, fick vingar och turbomotor: via en makedonsk by flög den ut över världen och möttes av hundratusentals hungriga klick.

Men varför var den så intressant? För att "missbrukarna" på vägen hade förvandlats till "muslimer". Eller "romer" – jag minns hur människor redan när historien omskrevs i svenska medier utgick från att det var EU-migranter som var skyldiga.

DN Lördag berättar historien om de makedonska nättrollen som för annonsintäkter sprider lögner framför allt till USA-publik. Berättelser om hur Sverige besudlas av muslimska invandrare möts av ett veritabelt klickregn. Att de inte är sanna är ointressant.

"Det finns ingen anledning att tvivla på det", säger en tvåbarnsmamma i reportaget. Den formuleringen gör mig särskilt sorgsen. Det finns det ju nämligen alltid – det sunda tvivlet är vad som skiljer människa från djur, vi reagerar inte på instinkt utan väger olika sidor mot varandra innan vi fattar ett rationellt beslut.

Eller vi borde göra det. I en tid då fanatismen och tribalismen vinner mark är tvivel ett skällsord. "Vad menar du med att det inte stämmer att Donald Trump skjuter prick på nyfödda kattungar – ser du inte hur fascismen griper omkring sig i världen!" "Varför förnekar du att rånarna var nordafrikaner – vill du ha mer massinvandring?!"

En del älskar att skylla på gruppen: muslimer, tiggare, män, missbrukare, invandrare.

 

Det sägs att ämnet källkritik ska få större utrymme i skolan. Det är bra: skepsis och tvivel får gärna ingå som stora komponenter i kursplanen.

Förutom den fördomsfulla bristen på tvivel finns ett annat mycket obehagligt inslag i historien från Kristianstad, och det är folks vilja att koppla ihop handlingar med grupptillhörighet. "Vem var det som sket i kyrkan? Knarkare, romer eller vad?", frågar en läsare på DN:s Facebooksida. Svaret är att det var en individ. Även om gruppens psykologi kan befrämja vidriga handlingar är det nästan alltid en enskild människa som begår illdåden.

Men en del älskar att skylla på gruppen: muslimer, tiggare, män, missbrukare, invandrare. Andras gruppfixering leder till den motsatta extremen: "Varför påpekar ni att upploppet inträffade i Husby – ni stigmatiserar förorten!"

Vi har alla ett stort ansvar för att sätta stopp för denna livsfarliga polarisering. Sprid inget utan att först tvivla. Ställ sedan frågan: Vem gjorde detta, en individ eller hans hudfärg, kön, etnicitet?

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.