Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Nej, skolans kris är inte över

Så ska det se ut!
Så ska det se ut! Other: FANNI OLIN DAHL/TT

Det är krisstämpeln som fått den svenska skolan att vända uppåt. Låt oss behålla den även om det börjar se bättre ut.

Låt oss först och främst vara glada över tisdagens resultat från läsundersökningen Pirls. Att svenska elever blir bättre på att läsa är på alla sätt en god nyhet. 

Läsning lägger grunden till så mycket. Inte bara är läsförståelse nödvändig för att vi ska kunna navigera som samhällsmedborgare, den ger oss också större möjlighet att läsa oss själva och våra medmänniskor.

I Pirls, som undersöker fjärdeklassare, ligger vi klart över snittet för EU/OECD – sjua av 50 länder – och vår sedan 2001 nedåtgående trend är bruten med besked. Nästan alla elevgrupper har förbättrat resultaten sedan det klena året 2011. 

Mycket viktigt är att hela 98 procent av de svenska fyrorna klarar provets lägstanivå.

Litteraturens roll i skolan måste stärkas. Läslust skapar livslust.

Hittills återstår mycket forskning om huruvida trenden verkligen vänt på allvar och i så fall varför. 

Kanske tog den svenska skolan tidigare för mycket för givet. Vi har i decennier förvandlat klassrummen till laboratorier för pedagogiska experiment med förvissningen att vad som än händer kommer svenska elever alltid att ligga i toppklass.

Nedgångarna i undersökningar som Pisa och Pirls har varit en väckarklocka. Skolan seglade upp till valfråga, skoldebatten blev en av de hetare. Samhällets kameralins fokuserade, problemen blev tydligare. Och när många drar åt samma håll – i det här fallet elever, föräldrar, lärare, rektorer, debattörer, politiker – når man resultat.

”Kanske är det dags att plocka bort krisstämpeln”, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson till TT. Ursäkta, men nej. Låt oss till varje pris behålla den. Låt oss vara glada över förbättringen, men det viktiga är att fortsätta att göra skolan bättre, att sträva efter högre resultat, att få svenska elever bättre förberedda på en krävande vuxenvärld.

Fortfarande är klyftorna alldeles för stora mellan flickor och pojkar och mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar. Det finns också andra Pirlsresultat som väcker oro, som att allt färre elever och föräldrar tycker om att läsa. 

Litteraturens roll i skolan måste stärkas. Läslust skapar livslust. Och världen, inte minst för fjärdeklassare, är en öppen bok.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.