Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Polisen har rätt att gripa – kyrkan att bråka

Följde sitt samvete: Medborgarrättskämpen Martin Luther King 1965.
Följde sitt samvete: Medborgarrättskämpen Martin Luther King 1965. Foto: TT/AP

Det var rätt att polisen att gripa papperslösa på kyrkans läger. Och rätt av kyrkan att protestera.

Flyktingarna trodde att de var fredade under det kyrkliga taket, men tidigt på morgonen gick polisen in för att hämta dem. Lokalen var omringad av poliser, de närvarande flyktingarna hämtades för att sedan utvisas från Sverige.

Kritiken blev hätsk: Gällde inte kyrkofriden? Nej, några sådana undantag medges inte i lagen, i Sverige finns inga fredade rum.

Händelsen ovan utspelades för snart 24 år sedan. Platsen var Alsike kloster söder om Uppsala, syster Marianne blev rikskänd för sitt envetna försvar för flyktingarnas rätt till andrum och rättssäkra asylutredningar.

I fredags ägde samma scener rum än en gång, nu i skånska Kågeröd. Sex flyktingfamiljer deltog på en lägerdag anordnad av Svenska kyrkan. Polisen kom, omringade och hämtade. Fem av familjerna saknade papper och ska nu utredas vidare.

Precis som hösten 1993 utbröt snabbt debatt i frågan. Två sidor kunde omedelbart urskiljas. Den som tycker att Sverige tar emot för många flyktingar anser att polisen handlade riktigt. Den som vill ha en generös flyktingpolitik är upprörd och hävdar kyrklig frizon.

Saken är väl den att båda sidor har fel – och därför rätt.

Den verkliga motsättningen står inte juridiskt mellan kyrka och stat. Där är förhållandena glasklara, det finns ingen särskild kyrkofrid som på Birger jarls tid. I stället står konflikten i varje människas inre, mellan formalism och civilkurage, eller mellan lagbok och Bibel om man nu är lagd åt det hållet.

Vad gäller Kågeröd är det märkligt att hävda att polisen skulle ha gjort något fel. Den ska tillämpa lagen, punkt slut.

Till uppdraget hör att "eftersöka personer som inte längre har rätt att vistas i riket", som Skånepolisens presstalesperson Ewa-Gun Westford uttrycker saken för TT.

Ibland har dessa troende människor brutit mot lagen. Inte för att de får – men för att de måste.

Människor som inte har uppehållsrätt i Sverige ska inte heller vara här. Myndigheterna kan aldrig acceptera ett parallellsamhälle av papperslösa flyktingar som inga institutioner bryr sig om. Det leder till otrygghet, utsatthet, utnyttjanden, brottslighet, en halvvärld som bland annat skildrats i DN:s artikelserie "De osynliga" (2015).

Samtidigt: Vi kommer alla någon gång att hamna i denna stridighet, i detta val: Ska jag följa samvetet eller lagen? De stora religiösa samfunden har en särskild position i Sverige och världen. När de ser människor i nöd har de inte en juridisk rätt att ingripa, däremot en moralisk/religiös plikt.

Just rollfördelningen är avgörande men tenderar att glömmas bort i debatter som den om Kågeröd; kyrkan har en roll, polisen en annan. Båda är viktiga för samhället.

Religion anklagas, ofta med rätta, för att vara en konservativ kraft. Samtidigt finns det otaliga tillfällen då tron gjort människor betydligt radikalare än deras omgivande samhälle. De har då i sin guds namn ställt sig i vägen för lynchmobbar, poliser och pansarvagnar och sagt nej. De globala trossamfunden har hyst medborgarrättskämpar, plogbillsaktivister, miljökrigare, vapenvägrare, förkämpar för flyktingars, arbetares och utslagnas rättigheter.

Ibland har dessa brutit mot lagen. Inte för att de får – men för att de måste. De har då inte sällan gripits, lagförts och dömts, ibland till hårda straff.

De gör det dels för att lindra akut nöd, ibland för att rädda liv. Men också av ett annat skäl: för att skapa motstånd, få i gång en debatt, uppmärksamma en orättvisa, väcka empati. Det kan, på sikt, göra att folkligt tryck uppstår, politiker vaknar och lagar ändras.

Då, och först då, bör polisen avstå från att gå in i kyrkliga rum.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.