Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Stoppa det rasistiska slaveriet i Libyen

Migranter i Tripoli, Libyen.
Migranter i Tripoli, Libyen. Other: Mohamed Ben Khalifa/AP

Man kan inte blunda för de rasistiska undertonerna när svarta afrikaner behandlas som djur i Nordafrika. Var finns de antikoloniala protesterna?

De säljs som boskap, eller som jordbruksredskap. I CNN ser vi hur en svart man i vit skjorta visas upp för publik. En röst ropar på arabiska ut de höjda buden: 400, 700, 1 200 dinarer – såld.

Det som pågår är slavhandel, år 2017, och de som säljs är migranter från länder som Niger, Nigeria och Etiopien. De är helt i smugglarnas händer. I stället för den utlovade resan till Europa blir de svårt misshandlade och sålda på auktioner.

Försäljningarna sker, skriver CNN, i vanliga libyska städer. Barn leker på gatorna och människor är på väg till jobbet.

Enligt den senaste årliga undersökningen Global Slavery Index lever i dag över 40 miljoner människor i slaveri. Siffran är osäker men är kanske det närmaste sanningen vi kan komma. Däri räknas även tvångsgifte – och varför skulle det inte göra det?

Inget sägs om de miljontals afrikaner som såldes till Mellanöstern och Asien.

De fem värsta slavstaterna, i proportion till befolkning, är Nordkorea, Uzbekistan, Kambodja, Indien och Qatar. Slaveriet tar sig de mest skilda uttryck. Det kan handla om statligt tvångsarbete, om jobb som ”hembiträde”, där grova sexövergrepp är en del av vardagen, eller om att arbeta på bygge i någon gulfstat med passet konfiskerat.

I den extrema änden finns förstås de jihadistiska terrorgrupperna som IS och Boko Haram, som inte förnekar sin slavhandel utan tvärtom skryter med den och hävdar att allt godkänns i Koranen.

Skamlösheten i auktionsförfarandet och de sår som migrantslavarna visar upp för kameran indikerar att flyktingsmugglarna och försäljarna ser sina offer som något annat än människor.

Man kan inte blunda för de rasistiska undertonerna när svarta afrikaner behandlas som djur i Nordafrika. Ändå är det i sådana här sammanhang förvånansvärt tyst från debattörer och organisationer som annars fortfarande anklagar ”västvärlden” för det fasansfulla och skamliga slaveri som i princip upphörde för 150 år sedan.

Det finns en märklig skevhet när slaveriet vädras offentligt. Vi vet allt om plantagerna i Nordamerika, som blev plågans platser för några hundra tusen afrikaner. Om de många miljoner som fördes till Sydamerika och behandlades än värre sägs nästan ingenting, inte heller om de miljontals afrikaner som såldes till Mellanöstern och Asien.

Kanske är den blindheten en av förutsättningarna för att den smutsiga slavhandeln kan fortsätta i dag, i Libyen och annorstädes.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.