Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

EU-samarbetet: Någon gång bör folket få säga sitt

Signerat – Annika Ström Melin.

Något i EU:s sätt att fungera främjar krav på nationella folkomröstningar. Antalet har stigit brant och i takt med den europeiska integrationens framväxt.

I topp ligger Irland, vars konstitution kräver att folket tillfrågas varje gång mer makt överlämnas till unionen. Irländarna har fått säga ja eller nej till unionens nya fördrag nio gånger sedan 1972. I Danmark krävs också folkomröstning för överlåtelse av befogenheter och landet hamnar därför på en god andra plats.

Inga andra länder har konstitutionella krav, men i flertalet har folket avgjort frågan om medlemskap – vilket borde vara regel. Om inte en majoritet tycker att det är en god idé att gå med blir det inget bra förhållande. Någon gång måste medborgarna få säga sitt.

Däremot är det problematiskt när politiker inte orkar ta fortsatt ansvar för de komplicerade EU-frågorna. En representativ demokrati bygger på att partier går till val på en sammanhängande politik som också borde omfatta det som sker i Bryssel.

Folkomröstningar erbjuder en lockande men farlig smitväg för politiker. Det blir också ett gyllene tillfälle för demagoger som anser sig ha enkla svar på allting. Det är ingen slump att Tysklands grundlag inte tillåter folkomröstningar utom när det gäller små konstitutionella detaljer rörande delstaternas territorium.

Trots det kan det vara hälsosamt för demokratin i EU att vid avgörande tillfällen fråga väljarna vad de tycker om färdriktningen. När Frankrike och Nederländerna sa nej till 2005 års EU-konstitution blev det en nyttig läxa för den europeiska eliten, som trodde att det var dags att hissa en gemensam flagga över kontinenten.

Annars finns en risk för att motståndet växer under ytan, utan att det märks. Eftersom det talas tyst om EU när medlemsländerna går till val är kopplingen mellan nationell och europeisk demokrati fortfarande alltför svag. När populisterna träder fram kan det vara svårt att hejda deras framfart.

Grekland hör till den minoritet av länder som aldrig har haft omröstning och inte ens lät folket avgöra frågan om medlemskap. Det är lite sent att ångra det nu.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.