Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Europa: Rädda demokratin också

För att rädda euron krävs att politiken inte utformas över huvudet på medborgarna.

Nästan samtidigt som euroländernas finansministrar kom överens om det senaste räddningspaketet till Grekland i måndags kväll slog jag ihop filosofen Jürgen Habermas ”Om Europas författning” (Ersatz 2011).

Habermas har skrivit en torr, föga insmickrande essä byggd på vindlande tysk meningsbyggnad. Det gäller att öppna boken före Rapport, annars är risken stor att man slocknar i soffan innan de långa satserna har landat i ett verb.

Sedan är det svårt att sluta läsa. Kanske krävs det en tysk född 1929 för att skriva om den pågående krisen med det allvar som situationen egentligen kräver.

Jürgen Habermas är övertygad Europavän, men är oroad över utvecklingen och djupt skeptisk mot det elitstyre som alltid varit framträdande i EU men som förstärkts under krisen.

Demokratikritiken innehåller dock något annat än de vanliga utfallen mot Bryssel där EU anklagas för att bestämma allt.

Problemet är i stället, anser Habermas, att de luddiga riktlinjer som antagits under de senaste årens många toppmöten är rättsligt otydliga, ofta blir verkningslösa och därmed befäster de problem som skulle åtgärdas.

Hans kritik riktas mot de hemliga, mellanstatliga förhandlingar som har ersatt det överstatliga och mer öppna beslutsfattandet i EU. Habermas föredrar regler som gäller lika för alla och som slås fast av rådet efter granskning, debatt och beslut i Europaparlamentet. Då blir den politiska diskussionen meningsfull och ansvarsutkrävande möjligt.

Jürgen Habermas tror också att medborgarnas protester bottnar i känslan av att något döljs för dem. Förr fanns det ledare som hade en riktning och en uttalad vilja med Europa. Men vart är dagens politiker på väg?

Den europeiska integrationen som ”hela tiden bedrivits över huvudet på befolkningen” har hamnat i en ”återvändsgränd”, anser Habermas.

Tolkat på så sätt innehåller gatans demonstrationer viktiga och uppfordrande uppmaningar: Tala med oss! Berätta för oss vad för slags Europa ni vill skapa – och varför!

Men vad är svaret? ånga anser att det är dags för EU att göra ett slutgiltigt och definitivt val. Att eurokrisen visar att det krävs en politisk union i full skala för att väga upp valutaunionen.

Det är ett budskap som till exempel Financial Times inflytelserike skribent Wolfgang Münchau upprepat med allt större intensitet under eurokrisens förlopp.

För egen del tror jag inte alls att det bara finns två handlingsalternativ: ja eller nej till en politisk union. Visst, om euron ska överleva krävs mer samordning och flera gemensamma regler för den ekonomiska politiken. Ett helt nytt regelverk har redan beslutats.

Ändå kommer unionen under överskådlig framtid att vara långt från något Europas förenta stater. Medlemsländer som kan betala sina lån, och som inte är beroende av gigantiska räddningsinsatser från andra, kommer också i framtiden att bestämma det mesta av politikens innehåll på egen hand.

Att kräva en politisk union i full skala skulle vara både dumt och farligt. Gissa hur väljarna skulle rösta? Det skulle bli ett rungande nej och risk för politiska bakslag som kan undergräva de framsteg som uppnåtts.

Hur Jürgen Habermas skulle lägga sin röst framgår inte av den aktuella boken. Men när han efterlyser tydligare riktning och mer öppenhet i Europapolitiken är det bara att instämma. Det ligger också mycket i kritiken mot beslutsformerna som urholkats. Resultatet är missmod, missnöje och ”leda inför politisk understimulans”, skriver Habermas med en vass formulering.

Krisen handlar alltså inte enbart om eurons överlevnad; det krävs också demokratiska räddningspaket. Ännu fler hemliga toppmöten och finurliga men obegripliga överenskommelser mellan den politiska elitens företrädare räcker inte för att rädda Europasamarbetet.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.