Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Att ge unga straffrabatt är inte snällt – det är smart

Foto: Jonas Lindstedt

Att ta hänsyn brottslingars ålder handlar i grunden inte om snällhet eller flathet, utan om ett system som tror på bättring och därför prioriterar rehabilitering.

Det har kommit att låta som ett fynd, straffrabatt. Lite som: Sno två cyklar, få en tredje av staten. Andra använder särbehandling som en mer byråkratisk beskrivning. Men det har inte heller någon vidare skön klang. Det bästa är kanske att bara kalla det för vad det är: förnuft. 

Det finns goda skäl att diskutera vilken hänsyn domstolar ska visa förövare på grund av deras ålder. Är det till exempel konsekvent att man anses vara tillräckligt mogen för att gifta sig, rösta i allmänna val och ratta en bil på motorvägen vid 18 års ålder, men fortfarande straffas som ung upp till 21? Kanske inte.

Ur ett brottsoffers eller en anhörigs perspektiv kan man också fråga sig hur straffen står sig i proportion till brottets allvar. En våldtäkt är naturligtvis inte mindre smärtsam för att förövaren är ung.

Att hålla de värsta busarna borta från gatorna har visat sig ha en lugnande effekt för hela områden.

Man kan till och med delvis förstå statsminister Löfvens slagord från april om att en slopad straffrabatt för dem mellan 18-21 vore "ett viktigt steg i kampen mot gängbrottsligheten". Att hålla de värsta busarna borta från gatorna har visat sig ha en lugnande effekt för hela områden. 

Partierna som nu talar om hårdare straff saknar alltså varken argument eller tydliga signaler. Men notera att det sällan handlar om dem det berör: brottslingarna.

För att ta hänsyn till deras ålder handlar i grunden inte om snällhet eller flathet, utan om ett system som tror på bättring och därför prioriterar rehabilitering. Forskning visar att unga som hamnar i fängelse löper större risk att återfalla till kriminalitet när de kommer ut. De bästa resultaten, visar goda exempel från städer med hög kriminalitet, kommer inte från att låsa in unga på livstid – utan från en rad samverkande samhällsinsatser.

Det effektivaste sättet att minska brottsligheten är att fånga upp bråkmakarna tidigt. Men säg den politiker som under valkampanjen ens vågar viska ordet fritidsgårdar. 

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.