Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Våldtäktsmäns etnicitet är som snabbmat för trollen

Foto: Michaela Hasanovic/EXP/TT

 

Problemet är inte statistik som fastslår att personer med invandrarbakgrund har en större brottsbenägenhet. Problemet är att samtalet stannar där. 

Politikerna ska inte formulera forskarnas frågor, slog miljöpartisten Mats Pertoft fast under tisdagsmorgonen. Han mötte moderaten Tomas Tobé i en debatt i Sveriges Radio, om förslaget att kartlägga etnicitet på sexualförbrytare. Men så sent som förra sommaren gav ju regeringen Folkhälsomyndigheten i uppgift att kartlägga svenskars sexvanor. Motståndet måste alltså bottna i något annat än forskningspraxis. 

Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken är välkänt. Tvärtemot skriken om att det mörkas, finns ett flertal studier i ämnet. Den mest kända är kanske Brottsförebyggande rådets från 2005, som visar att det är 2,5 gånger vanligare att utrikes födda misstänks för brott än svenskfödda personer. 

Redan i rapportens förord bemöter myndighetens dåvarande generaldirektör Jan Andersson kritikerna, de som hävdar att en sådan kartläggning kan vara skadlig. Han skriver att man inte får bortse från risken ”att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande”, men att det är bättre med fakta än spekulationer.

För att förstå varför vissa grupper begår fler brott måste man reda ut ett trassligt nystan av komplexa faktorer.

Det är en sund inställning. Därtill har Tobé rätt i att en kartläggning inte bara skulle synliggöra förövarna, utan även offren. Men kvalet och oviljan som många känner inför en studie inriktad mot etnicitet är inte ogrundad. 

Nyligen uttryckte advokaten Elisabeth Massi Fritz, specialiserad på sexualbrott, en vädjan i all välmening på Instagram: ”Majoriteten som jag möter i dessa mål har utländsk bakgrund” och ”Om vi ska arbeta förebyggande och få stopp på våldtäkter är det dags att ta reda på hur förövaren ser ut”. Inom minuter toppade hennes uttalande varenda rasistisk hatsajt.

Problemet är inte statistik som fastslår att personer med invandrarbakgrund har större brottsbenägenhet. Problemet är att sådan statistik sällan blir mer än snabbmat för trollen. Samtalet stannar vid etnicitet och bortser från faktorer som kön och ålder, socioekonomisk utsatthet, utanförskap och diskriminering – de verkliga orsakerna till kriminalitet.

För att förstå varför vissa grupper begår fler brott måste man reda ut ett trassligt nystan av komplexa faktorer. Men de som så gott som dagligen länkar till den gamla Brå-rapporten är sällan ute efter en djupare förståelse. 

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.