Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Finanskrisen: Åtta förlorade år.

Det är inte mer än ett decennium sedan George W Bush valdes till president. Ändå befinner sig USA i dag i en radikalt annorlunda ekonomisk situation än när han tog över.

I presidentvalsdebatterna för elva år sedan förekom över huvud taget inga diskussioner om budgetunderskott mellan Bush och demokraternas kandidat Al Gore. Den stora frågan var i stället vad som skulle hända med överskotten som uppstått under Clintonadministrationen.

När Bush sedan blev president talade centralbankschefen Alan Greenspan om att det var önskvärt att betala av hela USA:s utlandsskuld före 2011. Greenspan var också positiv till Bushs planer på att sänka skatterna för de allra rikaste amerikanerna. Allt detta skulle enligt Greenspan kunna göras samtidigt, utan några negativa konsekvenser för ekonomin.

Tio år senare befinner sig USA i en fundamentalt annorlunda situation, med rekordunderskott och ett sänkt kreditbetyg.

Finanskrisen är självfallet en viktig orsak till att skulderna växer, men man kommer inte ifrån att Bush efterlämnade en ekonomi med permanenta underskott.

Hans skattelättnader för de allra rikaste blev mycket dyra när de ackumulerades, förutom att de förstärkte en anmärkningsvärt skev inkomstfördelning. Republikanerna hade en fix idé om att denna skattesänkningspolitik skulle tvinga fram lägre utgifter (starving the beast, svält ut kreaturet), men i verkligheten steg de federala utgifternas andel av BNP under de åtta Bushåren.

Ytterligare en viktig förklaring till underskotten var att Bush – till skillnad från exempelvis de republikanska presidenterna Eisenhower och Nixon – valde att bedriva kostsamma krig utan att höja skatterna.

Man kan säga mycket om president Obama och brister i hans ledarskap och politik. Men det råder inget tvivel om att han ärvde statsfinanser i ett bedrövligt skick medan Bush fick överta ett välskött pastorat.

Även finanskrisen påminner oss om vilken olycka det var att Al Gore inte blev president år 2000.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.