Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Forskning: Tobaksindustrins många rökridåer

Glöd på lånad tid.
Glöd på lånad tid. Foto: Erik Mårtensson / Scanpix
Signerat – Susanna Birgersson.

Fem miljoner människor dör varje år av rökning, enligt WHO:s beräkningar. Den orsakar lungcancer, lungsjukdomen kol, hjärt- och kärlproblem, stroke, levercancer, leukemi och en lång rad andra allvarliga åkommor.

Kunskapen förfinas hela tiden om hur aktiv och passiv rökning samverkar med andra faktorer, men den helt grundläggande vetenskapliga insikten om kopplingen mellan cigarettrök och framför allt lungcancer är förstås inte ny.

Redan på 1930-talet kunde tyska forskare visa att rökare drabbades av lungcancer mycket oftare än andra. Men eftersom dessa rön var förknippade med nazismen dröjde det till 1953 innan samma slutsats ansågs belagd av forskarsamhället i USA.

Historien om den amerikanska tobaks­industrins mångåriga konstranden och medvetna dimridåer finns berättad i boken ”Merchants of doubt” som utkom häromåret, skriven av Naomi Oreskes och Erik M Conway.

De nya vetenskapliga bevisen, som blev vitt omskrivna och omtalade i medierna, försatte tobaksindustrin i ett tillstånd av kreativ panik. Snabbt lades grunden för en mångårig och mycket framgångsrik strategi. Man skulle hävda att det inte fanns någon solid vetenskaplig grund för de beskyllningar som riktades mot tobaken. Uppståndelsen var bara trams och oväsen, uppmärksamhetstörstande vetenskapsmän som hoppades locka till sig mer forskningsmedel.

Industrin skulle själv driva och finansiera forskning som ifrågasatte de allt fler samstämmiga rapporterna om rökningens skadlighet. Genom att rikta strålkastarljuset mot detaljer, enskilda avvikelser och sådant som ännu inte kunnat bevisas, skulle man så tvivel om själva huvudsaken.

Det finns dokument från mötet mellan pr-byrån som anlitades och de största tobaksbolagen med listor på frågor som skulle fördunkla de vetenskapliga bevisen, till exempel: Hur påverkar luftföroreningar risken för lungcancer? Varför ökar lungcancer mer hos män än hos kvinnor, trots att fler kvinnor än män börjar röka? Om rökning orsakar cancer, varför ökar inte förekomsten av mun- och halscancer? Varför är lungcancer fyra gånger vanligare i Storbritannien? Påverkar klimatet? Kan den ökande förekomsten av cancer bero på att vi helt enkelt lever längre?

Frågorna var inte obefogade i sig, men de flesta var redan besvarade och de utgjorde inga egentliga invändningar mot påståendet att rökning orsakar cancer. Ändå drev tobaksbolagen dessa och liknande frågor år ut och år in. Allt för att upprätthålla illusionen av att frågan var ämne för vetenskaplig debatt, att man fortfarande inte visste om rökning var hälsovådligt, att det fanns två sidor av saken.

Genom intensiva kampanjer riktade mot medierna lyckades industrin även få många publicister att känna sig skyldiga att förmedla en balanserad bild av frågan. Men som Oreskes och Conway skriver: ”Opartiskhet tolkades som att båda sidor borde ges lika mycket utrymme, i stället för adekvat med utrymme.” Säkert bidrog även annonsintäkterna från tobaksbolagen.

Frågan om tobaksrökens skadlighet är förlorad och tobaksindustrin lever på lånad tid. Men sättet att argumentera lever vidare, det har bara flyttat vidare till nya områden. Enskilda oklarheter används för att ifrågasätta huvudsaken, ett redan väl belagt samband. Ovanpå det läggs så kravet på ”balanserad rapportering”.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.