Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Gunnar Jonsson: Baltikums sak är Natos

Nato såg lite vilset ut efter kalla kriget, när det inte längre fanns något Sovjet att skydda sig mot. Strax dök nya uppgifter upp utanför kärnområdet: Bosnien, Kosovo, Afghanistan. Den ryske presidenten Vladimir Putin har dock gett försvarsalliansen skäl att gå tillbaka till rötterna. Annekteringen av Krim och överfallet på östra Ukraina gör av naturliga skäl medlemsländerna i grannskapet oroliga.

Veckans möte i Bryssel med Natos försvarsministrar diskuterar just den ryska risken och hur den ska hanteras. USA:s Ashton Carter värmde upp 
i Tallinn med en försäkring om att balternas territoriella integritet är och förblir garanterad.

Redan förra året skickades fler strids- och spaningsflygplan till Polen och Baltikum. Beslut togs om att rotera Natosoldater i de östliga medlemsstaterna och att genomföra fler övningar, i sig ett budskap till Moskva. Nu kommer USA att placera ut stridsvagnar och andra tunga vapen i sex av dessa alliansländer. Den nya spjutspetsstyrkan på 5 000 man har just haft sin första manöver i Polen. Dessutom ska garden mot cyberkrigföring höjas.

Ryssland brukar hävda myten att Nato efter Berlinmurens fall 1989 lovade att inte öppna dörren för resterna av 
Warszawapakten. Faktum är att den siste Sovjetpresidenten Michail 
Gorbatjov nöjde sig med ett rejält tilltaget ekonomiskt bistånd. Kreml kan inte gärna bestämma över vilka föreningar andra länder är med i.

Däremot sa Nato i fjol nej till att stationera fasta förband i Polen, för ett avtal från 1997 stipulerar att sådana inte ska finnas vid alliansens östgräns. Dessvärre har grundvalen för överenskommelsen slagits undan – av Putin. Det är han som har brutit mot den europeiska ordningen efter andra världskriget, att gränser inte ändras med våld.

Putin och några av hans vänner i väst hojtar om provokation. Fast inte lär Ryssland bete sig mindre aggressivt om Nato tvekar när det gäller att ställa upp för sina medlemmar. Enklaste sättet att minska spänningen är att de ryska trupperna dras tillbaka från Ukraina, inklusive Krim.

Diplomati är alltid ett nödvändigt redskap. Men en beredskap att försvara sig själv är inget dumt komplement.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.