Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Nödvändiga nyheter på östfronten

Nato förstärker försvaret av Baltikum och östra Europa. Putins krig mot Ukraina visar tyvärr att alliansens beredskap måste höjas, skriver Gunnar Jonsson.

Efter kalla kriget såg Europa ut som en lugn vrå av världen. Ryssland skulle integreras med demokratierna i väst och blev en av försvarsalliansen Natos partner. President Vladimir Putin raserade idyllen. Redan Georgienkriget 2008 borde ha satt i gång varningsklockorna, men det militära överfallet på Krim och östra Ukraina gick inte att ignorera.

Putins militära upprustning fortsätter, liksom det aggressiva beteendet i till exempel Östersjöregionen. Särskilt i Baltikum växer oron. Barack Obama sa i Tallinn 2014: ”Ni förlorade er självständighet förut. Med Nato kommer det inte att hända igen.” Och Nato har börjat reagera.

På toppmötet i Warszawa i juli kommer planer att spikas på fyra stridsgrupper om totalt 4 000 man med placering i Polen och de tre baltiska staterna. Det är en del i en bredare förstärkning av Nato i östra Europa, som också innefattar en snabbinsatskår som i sin tur stöttas av en större beredskapsstyrka. USA placerar ut avancerad materiel. Däremot kommer trupperna att roteras, för att formellt upprätthålla löftet till Ryssland från 1997 om att inte ha permanenta förband vid alliansens östgräns. Parallellt ökar övningarna i antal och storlek.

Poängen är att visa att artikel 5 i Natofördraget om ömsesidiga försvarsgarantier gäller, och självklart inkluderar Baltikum. En rysk angripare ska mötas av mer än farthinder.

Nato har svårt att förflytta sig snabbt, så balterna vill egentligen ha fasta förband på sin mark. De vill också att alliansen förstärker flygövervakningen över deras territorium. Samtidigt diskuterar de ett gemensamt luft- och missilförsvarssystem med Polen, en fråga som Nato till sist måste ta tag i.

USA fyrdubblar i år anslagen till försvaret av östra Europa. En tredje brigad ska placeras på kontinenten. Medan amerikanerna fortfarande står för nästan tre fjärdedelar av Natoländernas försvarsutgifter, kommer 2016 de europeiska medlemmarnas sammanlagda budget att öka för första gången på ett decennium. Målet 2 procent av BNP klarar fortfarande bara ett fåtal, men trenden är åtminstone på väg uppåt.

Sorgligt nog är detta nödvändigt. Till och med Sverige har försiktigt börjat skicka mer pengar till försvaret.

Ryssland kommer att tala om provokation. Men Putins krig mot Ukraina gör en rejäl uppgradering vid Natos östra flank oundviklig. Det som har förändrats är inte alliansens inställning till samarbete. Ingen utom Ryssland har flyttat några gränser med våld.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.