Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Hanne Kjöller: När egna val blir andras ideal

För ett par år sedan upptäcktes att 4 000 svenskar fått bröstimplantat med farligt industrisilikon.
För ett par år sedan upptäcktes att 4 000 svenskar fått bröstimplantat med farligt industrisilikon. Foto: Anette Nantell

Skönhetsdopningen pågår överallt. Summan av människors enskilda val bestämmer morgon­dagens normer.

En gravid kvinna kom till en läkarmottagning. Hon besvärades av kraftig huvudvärk och svårt illamående. Prover togs och läkarna hittade bland annat ett alarmerande lågt värde av det kroppsegna kortisonet.

Kvinnan fick frågan om hon ätit något läkemedel med kortison som kunde förklara att kroppen dragit ned den egna produktionen på sparlåga. Men det hade hon inte.

Efter ett visst grubblande och ytterligare undersökningar visade det sig att kvinnan, som var mörkhyad, under flera år använt ett hudblekningsmedel. Och dessa innehåller ofta just kortison. Men också det numera förbjudna kvicksilvret samt det cancerframkallande ämnet hydrokinon.

Fallet refereras i Läkartidningen. Av artikeln framgår att kvinnan varken är den första eller den sista som regelbundet smort in hela sin kropp med magert innehållsdeklarerade kemiska blandningar.

Det finns en dubbel tragik i just detta med hudblekning. Ett delvis självförtryckande, delvis pådyvlat skönhetsideal som anger att ljust är finare än mörkt – har vi verkligen inte kommit längre?

Andra ideal, som att ungdomlighet är mer eftersträvansvärt än hög ålder, drabbar åtminstone mer rättvist. Det är stadier vi alla, som har turen att få leva långa liv, får vår beskärda del av.

WHO uppskattar, enligt artikeln, att mellan 25 och 75 procent av alla kvinnor i länder som Mali, Nigeria, Senegal, Sydafrika, Togo, Taiwan och Malaysia använder hudbleknings­produkter. I Afrika och Asien har man i ökad utsträckning börjat betrakta användningen som ett globalt folk­hälsoproblem. Produkterna har nu börjat hitta användare också i Nordamerika och Europa.

Reklamen på den afrikanska kontinenten spelar på de gängse lycko- och framgångssträngarna. Och bilden har satt sig så till den grad att kvinnor som inte bleker sin hud betraktas som ”andra klassens medborgare”, enligt en BBC-rapport från Mali. De uppmanas att skyla sin kropp vid exempelvis fotografering.

Hm. Inte helt olikt den nordamerikanska och västeuropeiska kulturens fördömande av kvinnor som uppvisar orakad bikinilinje, ben eller armhålor. Minns exempelvis stormen efter att en jublande kvinna i publiken vid Melodifestivalen 2012 höjt armarna och blottat sina hårtofsar när kameran svepte förbi.

Domen var hård på sociala medier. Kvinnan ”borde skämmas”. Hon beskrevs som ”äcklig” och ”ohygienisk”.

Man kan förtvivlas över logikbristen. Om en hårig kvinnlig armhåla är ohygiensk – hur ska då de ymnigare svettande männens motsvarande hålor beskrivas? Som miljökatastrofer?

Och om det är någonting i hårväg som verkligen kvalar in för begreppet ohygieniskt så är det rakade kvinnliga underliv. Pubeshåret fungerar som en luftspalt – utan den ökar risken för svamp. Själva rakningen kan orsaka hårsäcksinflammationer som utvecklas till bölder. Hygieniskt, någon?

Nu är det förvisso skillnad på svamp och hudblekningsmedlens breda och allvarliga biverkningsspektrum: med njurskador, diabetes och sköldkörtelpåverkan.

Men även i vår kultur existerar skönhetsideal som riskerar kvinnors liv och hälsa. Att sövas inför en operation innebär alltid en risk. Och även om den är liten finns fall där det gått riktigt illa.

Elisabet Lidbrink, onkolog och överläkare vid Radiumhemmet i Stockholm, berättar om svårigheterna att strålbehandla bröstcancerpatienter med implantat. Brösten sticker upp som ”sockertoppar” i stället för att falla mot sidorna, vilket gör det svårt att få in strålfälten. Det händer, berättar hon, att patienten utsätts för en högre ”lungdos” av den farliga strålningen när man försöker komma förbi ”sockertoppen”.

Vi är alla en del av det samhälle vi lever i. Men påverkan är ömsesidig. Vi påverkas av de ideal som råder, men genom vårt handlande är vi också med och påverkar vilka ideal som ska råda i morgon.

Om tillräckligt många mörkhyade bleker huden och om tillräckligt många små- eller hängbröstade skaffar sig större eller fastare bröst så blir det svårare för morgondagens unga att leva med mörk pigmentering och hängig eller liten byst.

Visst måste denna typ av ”skönhetsdopning” vara individens val. Men det är ett val som bör göras med insikt om vad som ligger i andra vågskålen. Det handlar både om egna hälsorisker och om vilket samhälle vi vill bygga för våra barn.

Det torde vara en stor pedagogisk utmaning för en plastikopererad mamma att förklara för sin tonårsdotter att hon duger som hon är.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.