Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Inspirerande väg till bättre lektioner

Signerat – Johannes Åman.

Varför är japanska elever så duktiga på matematik? En teori är att det beror på lesson study. Denna metod för att utveckla pedagogiken innebär att lärare ägnar några timmar i månaden åt att tillsammans med kolleger planera en lektion med ett visst pedagogiskt syfte, till exempel att introducera ett för ele- verna nytt matematiskt begrepp.

Lektionen hålls på prov för elever och utvärderas av lärarna gemensamt. Det som inte fungerade som tänkt förändras. Sedan håller en annan lärare i gruppen den modifierade lektionen för andra elever. Därpå följer ny utvärdering, ytterligare förändringar och ännu ett försök.

I USA kom boken ”The teaching gap” att inspirera skolor att pröva lesson study. Men i en andra upplaga tio år senare tvingades forskarna konstatera att det i många fall inte fungerat så väl som de hoppats. Lärarna hade entusiastiskt tagit till sig idén att man tillsammans kan planera lektioner och efteråt diskutera utfallet. Däremot tog de ofta för lätt på den kritiska fasen.

Även i Sverige finns skolor som inspirerats av Japan. Här går arbetssättet oftast under namnet learning studies och prövas även inom andra ämnen än matematik. Sjöstadsskolan i Stockholm är en av dem som använder metoden. I torsdags hölls efter den ordinarie skoldagens slut en forskningslektion i svenska för elever i årskurs 7.

Läraren utgick från en text om hur man brygger kaffe som skulle tjäna som instruktion men som lärargruppen utformat så att den hade uppenbara brister. Viktig information saknades och stilen var åt det skönlitterära hållet.

En kaffebryggare stod uppställd framför klassen och läraren försökte så gott det gick att följa instruktionen. Därefter fick eleverna på olika sätt bidra till att karaktärisera en god instruktion: Vad bör den innehålla? Vilken struktur ska den ha?

Vid utvärderingen efteråt gjorde läraren som haft gruppens uppdrag att hålla lektionen själv reflektionen att det var svårt att hålla sig till planen. Idén hade varit att eleverna skulle få i uppgift att göra en instruktion för hur man brygger kaffe. Men elevernas sätt att reagera fick henne att ändra sig under lektionens gång så att uppgiften i stället blev att skriva en instruktion för hur man skriver en instruktion.

Här i avvägning mellan spontanitet och fasthållande vid planen ligger ett av undervisningens ständiga dilemman. Om läraren inte är öppen för hur eleverna reagerar blir lektionen livlös och innehållet för dåligt anpassat till elevernas behov. Men alltför mycket improviserande leder till att lektionen tappar fokus och blir rörig.

Inger Eriksson, som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet, hade bjudits in som expertkommentator. Hon betonade att learning studies förutsätter att man håller fast vid sin plan och gör relativt små förändringar från gång till gång. Det är först då det blir riktigt tydligt om ändringarna leder till ett bättre resultat.

Som helhet var övningen både inspirerande och klargörande. Men utan medverkan från en kunnig, utomstående kritiker hade det, precis som erfarenheterna från USA visat, kunnat bli en slagsida åt ömsesidig uppmuntran. Det är när skolor lyckas hålla balansen mellan samarbete, klarsynt kritik och målmedvetna förbättringar som learning studies blir en riktigt kraftfull metod.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.