Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Läskskatt löser inte problemet

Fetmauppropet riktar sig till politiker. Läkarna och forskarna bakom initiativet menar att det är dags att sluta se övervikt som ett ansvar för varje individ, och börja se det som en samhällsfråga. Därmed blir det också politikers ansvar att sätta in åtgärder, resonerar de (Aktuellt 26/1).

Så vad är det då politikerna ska göra? Flera av åtgärderna är bra: Se till att sjukvården arbetar mer förebyggande, underlätta för den som vill motionera i parker eller på cykelbanor och öka den fysiska aktiviteten i skolan.

Men man nöjer sig inte med det. Som ett första steg mot sockerskatt förslår läkarna och forskarna en skatt på läsk. Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) tycker föga oväntat att förslaget låter ”väldigt intressant”. Och idén har redan ett visst stöd. När SVT och Sifo gjorde en enkät i somras svarade mer än var tredje person att sockerskatt vore en bra idé.

Skatter påverkar hur vi beter oss. I fall där läskskatt har införts har också försäljningen minskat, påpekas i Aktuellt. Men vad som inte framgår är: Vilka var det som lät bli att handla? Och vad köpte personerna i stället?

Det gör det svårt för den som vill punktbeskatta människor till rätta.

Om det räckte att vi valde bort läsk för att nå hälsonirvana hade det funnits en poäng med punktskatten. Men så är det inte. Övervikt går att samla på sig på alla möjliga innovativa sätt.

Det gör det svårt för den som vill punktbeskatta människor till rätta. Personerna bakom uppropet vill att vi ska äta mindre socker. Andra är inriktade på fett, och en tredje skara pekar på andra kolhydraters ansvar för övervikten. Hur ska vi förhålla oss till det? Hur ska gränsdragningarna i skattesystemet anpassas?

För bara ett och ett halvt år sedan var Wikström öppen för en framtida fettskatt.

Att Sverige väger för mycket råder det inga tvivel om. Ungefär halva befolkningen är överviktig. Och sett till de sjukdomar och risker som följer av det – och hur många barn som i dag är överviktiga – är det ingenting som ska flamsas bort av allmän skattetrötthet. Men det finns heller ingen anledning att införa godtyckliga skatter.

Prislappar är inte svaret här. För läsk är dyrare än vatten. Och smågodis är dyrare än morötter. Det finns andra skäl till vad vi stoppar i oss. Att det är gott, till exempel.

Alla problem kan inte lösas av andra. Vuxna människor måste själva ta ansvar för vad de äter.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.