Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Läxhjälp åt alla som behöver

Att föräldrar uppmuntras att engagera sig i sina barns studier är bara bra. Det viktiga när fler och fler köper läxhjälp är att de kostnadsfria alternativen byggs ut så att alla som behöver stöd också får det.

Vilka är de stora källorna till vardagskonflikter mellan föräldrar och barn? Två som är med och konkurrerar om tätplatsen är städning och läxor. Där ligger sannolikt en viktig del av förklaringen till att skattereduktionen för hushållsnära tjänster blivit så populär.

Läxläsningstjänster har hittills varit ett mer marginellt fenomen än städhjälp. De förekommer eftersom varken lagstiftaren eller Skatteverket ansett det rimligt att lägga sig i hur den som får betalt för ”barnpassning” använder sin tid med barnen.

Nu är läxläsningen på väg ut ur barnpassningens gråzon. Finansdepartementet föreslår att reglerna om skattereduktion uttryckligen ska inkludera läxor. Därmed blir köp av tjänsten skattemässigt gynnad även på gymnasienivå. Samtidigt innebär förtydligandet ett slags officiell välsignelse: Det är inget fel att som förälder betala för läxhjälp.

Förändringen kommer säkert att välkomnas av många familjer. Men är den bra ur ett bredare utbildningspolitiskt perspektiv?

Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca sparade inte på krutet i gårdagens P1-morgon. Förslaget är enligt henne ”vidrigt” eftersom det i praktiken innebär att skolan ger upp sitt kompensatoriska uppdrag.

Många andra känner tveksamhet. Idealet är en skola som håller så hög kvalitet att alla elever oberoende av bakgrund ges förutsättningar att växa och välja sin egen väg i livet. Att bryta det sociala arvet är en ambition som alla politiska partier delar – åtminstone i teorin.

Skolplikten och den sammanhållna grundskolan är tydliga institutionella uttryck för strävan att ge alla en likvärdig utbildningsgrund. Skattereduktion för läxhjälp följer en helt annan logik. Den har att göra med efterfrågan och med en politisk förhoppning att skattelättnader ska leda till att tjänster som nu är svarta flyttas över till den vita sektorn.

Läxhjälpsförslaget aktiverar också den misstänksamhet som redan tidigare funnits mot friskolorna och rätten att välja skola: Riskerar inte utbildningen att bli sämre om engagerade föräldrarna hittar sina egna privata lösningar i stället för att försöka få lärarna att göra någonting åt det som brister?

Det är rätt att ställa sådana kritiska frågor. Skolan är den viktigaste institution samhället har för att värna det grundläggande jämlikhetsidealet att inget barns framtid ska begränsas av föräldrarnas utbildning eller ekonomiska och kulturella kapital.

Men tar man argumenten mot skattereduktion för läxhjälpstjänster på fullt allvar förvandlas mycket av det som föräldrar gör för sina barn till något fult och antiegalitärt.

Kan en förälder låta sitt barn delta i en av kommunen subventionerad musikskola eller idrottsaktivitet? Usch, alla har ju inte råd.

Även delar av den statliga kulturpolitiken måste åka ut med badvattnet. De redan privilegierade köper ju fler böcker till sina barn och läser också mer för dem. Staten borde därför, enligt den radikala utjämningsfilosofin, inte ha en reducerad bokmoms. Och välutbildade, högavlönade föräldrar som läser godnattsagor borde besinna sig: Hur kan de vara så hjärtlösa och osolidariska att de ger sina egna barn försteg framför andra som har det sämre förspänt?

En jämlikhetssträvan som gör föräldrars vilja att stödja sina barns utveckling till ett hot mot andra har gått vilse. Självklart ska vi bejaka att föräldrarna bryr sig om barnens studier.

Forskning om föräldrars betydelse för skolarbetet tyder på att det är själva intresset mer än konkret läxhjälp som påverkar resultaten positivt. Därför ska man inte överdriva betydelsen av att bara vissa föräldrar har råd med läxhjälp. Att tala med barnen om hur de haft det i skolan eller att på andra sätt visa att man själv bryr sig om studierna är det allra viktigaste – och det kostar ingenting.

Läxhjälp är bra, vare sig det är föräldrarna själva eller någon utifrån som engagerats mot ersättning. Däremot kräver framväxten av en kommersiell läxläsningsmarknad genomtänkta svar från både skolan och politikerna.

Det finns redan ett flertal ideella organisationer som erbjuder gratis läxhjälp. Sådan verksamhet bör uppmärksammas och stödjas. Där den inte finns måste kommunerna eller skolorna själva ta ansvar för att de elever som bäst behöver stöd också får det.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.