Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Läxor ger skolarbetet förankring

Signerat – Johannes Åman.

Är det verkligen nyttigt att läsa? Ska inte barn vara ute och leka i solen i stället för att sitta och kura inne i mörkret?

Misstron mot böckerna är urgammal. Det nya är att den vunnit visst vetenskapligt stöd. I Kina, Sydkorea och Japan ökar andelen närsynta dramatiskt. Orsak: Eleverna sitter inomhus och gör sina läxor så många timmar att de knappt får se dagsljuset (DN 30/9).

Samma länder som brukar höra till de bästa i internationella mätningar av elevers kunskaper har alltså en inställning till studier som skadar de unga. Att behöva bära glasögon är i sig ingen tragedi. Det oroande är att också de extrema fallen av närsynthet, som senare i livet kan ge allvarliga synnedsättningar, ökar.

Samma dag som DN-läsarna på utlandssidorna kunde ta del av nyheten om vådan av för mycket läsning skrev två ledande socialdemokratiska skolpolitiker på DN Debatt att deras parti ska satsa 110 miljoner kronor för att alla elever ska kunna få läxhjälp.

Artikeln av Mikael Damberg och Ibrahim Baylan är ett tidens tecken. Läxor har tidigare inte stått högt på partiets lista över viktiga skolfrågor. Delvis sannolikt för att ordet ger associationer till äldre tider. Delvis för att läxorna traditionellt har gjorts i hemmet. Om vissa barn får gott stöd av föräldrarna medan andra blir utan kan klyftorna mellan elever vidgas.

Damberg och Baylan väljer varken att blunda för problemet eller att ta avstånd från läxor. De bejakar hemuppgifterna men tillägger att skolan måste se till att alla som behöver får hjälp att lösa dem.

Ställningstagandet är viktigt. Först och främst för att det finns många elever som skulle ha glädje av stöd utifrån. En del föräldrar har inte intresse för eller möjligheter att ta sig an barnens läxor. Och där engagemang finns blir hemuppgifterna ibland en konfliktkälla som skapar låsningar.

En bredare politisk konsensus om vikten av läxor kan också bli ett slags stöd åt skolan från samhället den verkar i. Där både föräldrar och ideella krafter mobiliseras för att stötta elever som behöver hjälp får utbildningen en bredare förankring.

Någonstans går en gräns där det blir för mycket av studiepress och för lite av fritid ute i solen. Men från Sverige till Östasien är det mycket, mycket långt.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.