Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Tryggare kan ingen vara än dagens barn, tyvärr

I flera decennier har forskare påtalat samma sak: Barn får knappt leka på egen hand längre. En del får inte ens gå ut själva. Och deras ofrihet har ett högt pris.

Jag läser Alfons Åberg för mitt barn, och det märks så tydligt att böckerna är skrivna i en annan tid. Ta en sådan sak som att Alfons pappa mest bara sitter där i sin fåtölj och läser tidning och puffar på en pipa. Ja: röker. Inomhus! Var mamman håller hus är det ingen som vet.

Fastän Alfons bara är fyra, fem år tillbringar han också mycket tid helt utan vuxna. Ensam hemma, ute på gården, eller borta i skogen där han klättrar högt upp i träden och bygger kojor med sina kompisar.

Vilket barn är ens i närheten av sådan sprudlande, ofantlig frihet nuförtiden?

Jag är säker på att en pojke som Alfons Åberg, som var rätt normal år 1972, hade blivit föremål för anonyma orosanmälningar till soc år 2017. Och allt var förstås inte bra med den gamla barnsynen, med hur man lämnade ungar vind för våg och rätt mycket lät dem uppfostra sig själva.

Men det är inte heller lyckat att styra varje vaken timme i barnens tillvaro på det sätt som är vanligt numera. Professorn och lekforskaren Birgitta Knutsdotter Olofsson varnade för detta redan 1991. I flera decennier har forskare sedan påtalat samma sak: Barn får knappt leka på egen hand längre.

Inte i förskolan, där stora barngrupper och pedagogiska ambitioner skapar en inrutad tillvaro utan plats för egna äventyr. Inte heller på fritiden, som för många är en evighetsmaskin av aktiviteter, pusslande, stressande – och skjutsande.

I början av 80-talet gick 94 procent av lågstadiebarnen ensamma till skolan, år 2012 var det inte ens hälften. I en svensk studie framgick häromåret att var fjärde barn över huvud taget inte får vistas utomhus utan vuxna, inte ens på den egna gården.

Det är en gammal sanning att allt som är roligt är onyttigt på något sätt, men det gäller inte den fria leken. Den övar färdigheter som motorik, språk och minne, och den lär barnen socialt samspel, tränar deras förmåga att sätta sig in i andras känslor. De får prova på nya situationer, utforska sig själva och sin omgivning, använda sin fantasi.

De får en egen värld utan vuxna och deras välmenande krockkuddar mot det som är obehagligt och farligt och spännande och skimrande magiskt.

Nej, tryggare kan ingen vara än dagens barn. Men tryggheten kostar dem, den kostar dem dyrt.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.