Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Vi tjänar alla på en mer flytande könsordning

Transpersoner har haft det mycket svårt. Även i modern tid, även i det Sverige som vi annars tänker på som humant och upplyst och medvetet. Men nya vindar blåser nu.


Hur mycket man är du? Och hur mycket kvinna? Är du kanske både och, eller inget av det? Redan när du föds kommer den första frågan omgivningen ställer till dina föräldrar om dig att vara: "Vad blev det?" Det vill säga: Folk vill veta vad du har mellan benen.

Det är inte alltid det går att svara på den frågan. Av 1500 nyfödda har 1 inte något biologiskt entydigt kön – och antalet barn med avvikande könsutveckling ökar. Samtidigt blir de som själva upplever att de har fötts i fel kropp bara fler och fler. I Stockholm har könsutredningarna fördubblats varje år sedan 2013.

Transpersoner har haft det mycket svårt. Även i modern tid, även i det Sverige som vi väl annars tänker på som alldeles särskilt humant och upplyst och medvetet.

Fram till för fyra år sedan tvingade staten alla som ville genomgå könskorrigering att sterilisera sig. Så ställdes dessa människor inför det obegripligt grymma valet mellan att äntligen kunna vara sig själva och möjligheten att någon gång få barn.

Först i år upphörde transsexualism att klassas som en sjukdom i Sverige. Men fortfarande krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd för att få ändra det som kallas juridiskt kön, det vill säga den könstillhörighet man har på pappret. Och enligt lag får en sådan ändring bara beviljas den som har genomgått medicinisk utredning.

Det är oklokt. Dels för att väntetiden för behandling är så lång – ofta bortemot två år, vilket är en evighet för den som pausat sitt liv. En del medicinerar med hormoner de köpt illegalt på nätet, och det är riskabelt, men våndan är helt enkelt olidlig.

Det främsta skälet till att rättsliga råd inte ska få avgöra om någon kallar sig man eller kvinna är dock att det måste vara upp till varje individ att själv definiera sin könstillhörighet.

Allt detta kan vara mycket att smälta när man är uppvuxen i en kultur som å ena sidan säger att alla är lika mycket värda, och att det inte är någon skillnad på män och kvinnor, och som å andra sidan tror sig veta så mycket om vilka andra är utifrån deras kön.

Men i grunden tjänar vi alla på att vi sakta, sakta faktiskt går mot en öppnare och friare ordning. Nya vindar blåser nu.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.