Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Visst behöver vi prata om invandrares brottslighet

Other: CAROLINE TIBELL / DN / TT

Konkreta mål kräver konkreta underlag. Om vi ska kunna förbättra integrationen måste vi därför först ta reda på exakt hur problemen ser ut.

Hur är det egentligen med invandrare och brott? Många hävdar att man inte "får" prata om sådant i Sverige. Det är direkt fel. För visst får man det. Däremot kan man inte göra det ordentligt, eftersom det inte finns någon aktuell statistik. Så blir i stället detta en diskussion full av känslor och spekulationer. 

Men kanske är det snart slut på det. I dagarna kom nämligen en studie som besvarar den grundläggande frågan: ”Är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken?” Det korta svaret är: ja.

Studien gäller våldsbrott bland asylsökande och är genomförd i den tyska delstaten Niedersachsen. Tyskland skiljer sig förstås från Sverige på många sätt. Samtidigt finns många likheter länderna emellan, inte minst vad gäller invandringspolitiken. Man kan därför anta att statistiken har viss bäring även här hos oss. 

Ännu mer allmängiltiga är de slutsatser som kriminologerna drar utifrån siffrorna. För det går givetvis inte att prata om invandrare som en enda homogen grupp. De har alla vitt skilda bakgrunder och – framför allt – vitt skilda förutsättningar i sitt nya land.

Vissa, som flyktingarna från Syrien, har haft starka asylskäl och därmed goda chanser att få stanna. Intressant nog är denna grupp jämförelsevis laglydig, noterar studien. Desto värre är det med migranter från Nordafrika.

De tyska kriminologerna pekar i sin analys på att nordafrikaner är en invandrargrupp som till stor del består av män med liten chans att få stanna i Tyskland. De är ensamma, utan sammanhang.

I grunden är integration en känsla av hemhörighet.

Så är det med invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Den är varken unik eller mystisk. Den handlar inte om biologi eller om kultur, om att utlänningar minsann är skurkar hela bunten. Det handlar om individer som gör idiotiska val, men också om liv på paus och en brist på hopp inför framtiden. 

Det är inte nyttigt för någon när människor får vänta i åratal på besked om huruvida de får stanna. Och om de väl formellt fått rätten att bo här är det viktigt att de också rotar sig. Språk, jobb och familj är alla starkt bidragande framgångsfaktorer. 

Men i grunden är integration en känsla av hemhörighet. Om detta skulle vi behöva prata mer i Sverige. Vilka våra förutsättningar är. Hur vi ska gå till väga för att främja integrationen. Men konkreta mål kräver förstås konkreta underlag. De kräver siffror.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.