Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Låt universiteten bestämma själva

Universitet och högskolor ska… ja, vad är egentligen syftet med den högre utbildningen? 

Bidra till forskning och innovation! Förse oss med läkare och sjuksköterskor! Fostra aktiva samhällsmedborgare! Bildning för bildningens egen skull!

Lärosätena rymmer många olika verksamheter och syften och inget av förslagen är nödvändigtvis mer sant än något annat. Men att uppdraget är stort och yvigt betyder inte att det är klokt att slänga in lite vad som helst. Högskolorna åläggs alltför ofta att lösa problem som hör hemma någon annanstans.

Att för få gymnasieungdomar läser tyska till exempel. I ett försök att få fler att välja moderna språk i stället för kafékunskap på gymnasiet införde alliansregeringen år 2010 systemet med meritpoäng. Det går ut på att den som läser extra matematik, språk eller någon annan relevant kurs får extra poäng som läggs till slutbetyget och förbättrar chanserna att bli antagen.

Att motivera tonåringar att lära sig mer språk och matematik är verkligen behjärtansvärt, men knappast en uppgift för högskolornas antagningssystem.

På onsdagen presenterades regeringens utredning ”Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning”. Vad den föreslår är långt ifrån någon radikal omstöpning av den högre utbildningen eller antagningen. De 470 sidorna innehåller i stället en rad förslag som renodlar och förenklar det existerande antagningssystemet. Det ska finnas många vägar in, utan risk att gå vilse. Samtidigt får högskolorna själva större makt över vem som kommer in.

Meritpoängen slopas liksom de särskilda områdesbehörigheterna. I stället får lärosätena utökade möjligheter att själva avgöra vilken behörighet som krävs för deras utbildningar.

De ska också få större utrymme att själva välja urvalsgrunder för antagning. Det finns redan i dag på ett fåtal platser, exempelvis i form av intervjuer för att komma in på vissa läkarutbildningar, men borde kunna användas mycket mer.

Vad som krävs för att gå en utbildning, och vilka som är bäst lämpade, bör avgöras av lärosätena själva.

 

Vad tycker du? Diskutera på DN Ledares Facebooksida.

Följ Matilda Molander på Twitter. 

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.