Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Skolan får för mycket pengar

Politiker överträffar varandra med satsningar på skolan, men det är inte storleken på budgeten som är problemet.

Resurserna räcker. Vi behöver inte mer pengar. Jag var tvungen att gnugga mig i ögonen och läsa igen. Men jo, där stod det. Skolverkets nya generaldirektör Peter Fredriksson säger i en intervju i Dagens Samhälle (17/8) att det redan satsas väldigt mycket pengar på skolan: ”En hel del av det skolan gör skulle kunna göras bättre. Först när vi har gjort allt vi kan med de resurser vi har är det dags att be om mer pengar.”

Sedan får jag gnugga mig i ögonen en gång till: ”Det finns många exempel på att mer resurser kan leda till en sämre skola.” Fredriksson förklarar att mer pengar kan göra att ansvaret skjuts över på någon annan: ”Om man ser sig som hjälpbehövande kan det skapa en kultur där man inte kavlar upp ärmarna och gör det man ska.”

En generaldirektör som pratar om vad som ska göras med pengarna i stället för hur mycket mer han vill ha. I en tid då alla skriker efter mer och politiker snubblar över varandra i sina löften om 200, nej 500, nej 1000 miljoner som ska rädda skolan, polisen eller vården är det sannerligen befriande.

För saker blir inte automatiskt bättre av att de dränks i pengar. Exempelvis satsar Sverige betydligt mer pengar på skolan än vad Finland gör. Ändå slår de oss i alla kunskapsmätningar.

Det som ofta framhålls som förklaringar till de finska framgångarna är respekten för lärare, utbildningens status och högt ställda krav på eleverna. I Sverige har det i stället blivit ett arbetsmiljöproblem för lärare att föräldrar ringer och klagar över att deras barn inte har fått högsta betyg.

Men betyg och kunskaper är inget som kan delas ut av välvilliga lärare, det är något varje elev måste kämpa sig till. ”Eleverna har ett ansvar. I andra sammanhang fattar ju ungar att man måste träna hårt om man ska bli bra på något”, säger Fredriksson som menar att allt ansvar inte kan läggas på skolan.

”Vi ska ha höga förväntningar på eleverna och jobba hårt med att motivera dem, väcka deras drömmar om framtiden och hjälpa dem förstå vad som krävs för att nå dit”, fortsätter generaldirektören.

Och det är väl ungefär där det tidigare har blivit fel i svensk skola. I stället för katederundervisning och rabblande av glosor skulle eleverna ta eget ansvar för sin lärandeprocess. Gott så, men man glömde det här med att samtidigt ställa höga krav.

Det är eleverna själva som måste nå målen, men de kommer inte att hoppa högre än ribban. Och den är det skolan som lägger upp.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.