Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Miljöbudget: Ek drog det korta strået

Signerat – Susanna Birgersson.

Det kan inte ha varit roligt att skriva det pressmeddelande som utgick från miljödepartementet och Lena Ek på torsdagen. För trots Anders Borgs generösa reformutrymme blev det inte mer pengar till miljö- och naturvården.

Då gäller det att hålla modet uppe. Ett sätt är att räkna ihop tänkta anslag för tre fyra år framåt, så här: ”På kemikalieområdet avsätts 1,8 miljarder mellan 2013 och 2016 för sanering av förorenade områden.” Mer relevant är det faktum att anslaget sänks nästa år, från 473 till 417 miljoner kronor.

Utgifterna för miljö- och naturvård ligger runt fem miljarder. För lite eller för mycket? Det beror på vem man frågar. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och flera miljöorganisationer tycker förstås att det är för lite. Men även utifrån regeringens egna mål tycks anslaget vara otillräckligt.

Sedan 1999 har 16 nationella miljömål definierats och beslutats av riksdagen. De rör himmel och jord och allt däremellan: levande skog, rena och artrika hav och vattendrag, begränsad klimatpåverkan, god luftkvalitet och en hel del annat. Regeringens miljöpolitik utgår från och har förfinat dessa målsättningar. Men enligt Naturvårdsverket räcker dagens styrmedel och anslag inte till för att uppfylla fler än två av målen till 2020: skyddande ozonskikt och säkra strålmiljöer.

De nedslående utsikterna bemöts med en lugnande men föga förpliktigande skrivning om att det krävs beredskap för att föreslå förändrade styrmedel. Och så en klapp på den egna axeln: förutsättningarna för utvärderingsarbetet har i alla fall blivit bättre.

Allt handlar inte om pengar utan mycket beror på kommuners, domstolars och tillsynsmyndigheters effektivitet och efterlevnad av miljölagar. Men nio nya miljoner till havs- och vatten­myndigheten lär inte uppväga den negativa effekten av att anslagen till förbättrad havs- och vattenmiljö samtidigt minskas med över 200 miljoner.

Det finns utgiftsposter i andra delar av budgeten som lyfter klimat- och miljöpolitiken, exempelvis tåginvesteringar, biogassatsningar och ökade anslag till mark- och miljödomstolarna. Men det samlade intrycket är att miljön drog det kortare strået i årets budgetförhandlingar.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.