Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

När storklipparna kommer undan

Är det meningen att Sverige ska fungera? Är vi överens om det? Jag är inte säker efter att ha läst gårdagens artikel på DN Debatt och den rapport som Ekobrottsmyndigheten satt sin logotyp på.

Efter att ha misslyckats med att få någon person fälld i Trustorhärvan - en av de största ekonomiska skandalerna i svensk historia - ger man sig nu i kast med nya bovar. Det handlar om landets frisörer. Tillsammans med bland andra Riksskatteverket uppskattar Ekobrottsmyndigheten att hälften av alla klippningar sker svart. Enligt deras beräkningar kostar detta "samhället" (alltså staten) cirka 2,5 miljarder kronor varje år i uteblivna skatteintäkter. Och därför krävs "snabba och konkreta åtgärder". Bland annat föreslås utökade möjlighet till ingripanden, lagstiftning om kassaapparater inom kontanthandeln samt fler myndighetskontroller.

För den som var orolig när Ekobrottsmyndigheten inrättades för några år sedan besannas nu de värsta farhågorna. I stället för att stävja den stora ekonomiska brottsligheten ägnar sig denna statliga institution åt att jaga misstänkt småfusk. Spelar det någon roll? Ja, det gör det naturligtvis, i synnerhet eftersom man på kuppen riskerar att slå sönder en betydande del av tjänstesektorn. Så skapas nämligen ytterligare en nagel i ögat på småföretagen.

Jag är ingen vän av svartjobb, men låt oss åtminstone skilja ut vad som är orsak och verkan innan vi klipper till frisörerna. Enligt kollektivavtal ligger en vanlig timlön för en frisör på 105 kronor. På detta belopp ska sedan sociala avgifter, moms och andra kostnader läggas. Om vi räknar lågt - antar att frisören jobbar 8 timmar om dagen, 47 veckor om året och utan någon spilltid - blir totalkostnaden minst 270 kronor i timmen. En herrklippning tar ungefär 30 minuter. Om vi bortser från kafferaster, luncher och förutsätter att frisersalongen alltid är fullbokad betyder det att ägaren måste ta åtminstone 135 kronor betalt innan han eller hon över huvud taget kan börja tjäna några pengar.

Alla som har besökt en frisör under det senaste halvåret och gjort rätt för sig förstår innebörden av dessa siffror. Ekobrottsutredarna borde tillhöra den gruppen, ändå utgår de från att om alla "svarta" klippningar blev vita, så skulle statens skatteintäkter öka med 2,5 miljarder kronor per år.

Detta är kvalificerad desinformation, i klass med Riksskatteverkets påstående om att allt svartarbete årligen kostar "samhället" cirka 50 miljarder. Om alla frisörer, restaurangägare, målare, plåtslagare, städare och hotell-innehavare agerade helt lagligt, ja, då skulle förmodligen många av dem - främst småföretagen - drivas bort från marknaden. Utan maximal effektivitet och enorma skalfördelar är det omöjligt att ta 150 kronor för en klippning eller 50 kronor för en lunch. Det är bara McDonald's som klarar av det senare. Vi skulle alltså gå miste om ett stort antal tjänsteföretag (som är tänkta att avlasta oss på fritiden) samt arbetstillfällen om Ekobrottsmyndigheten tillåts fullfölja sina planer.

Visst drabbar svartarbete dem som agerar lagligt och visst undergrävs den allmänna skattemoralen av ett sådant beteende. Men låt oss för en stund se bortom paragraferna och analysera detta problem praktiskt.

Säg att alla dessa fuskande tjänsteföretag skulle tvingas stänga igen verksamheten. Vad skulle det innebära personligen för ägarna och deras anställda? Hur skulle dessa personers nya, lagliga försörjning se ut? Den som i lugn och ro besvarar dessa frågor inser snart att det ekonomiskt (och moraliskt) inte alls är givet att samhället förlorar på det omfattande skattefusket. Tvärtom. Så länge det knappt går att vara laglig och lönsam fungerar svartarbetet som nödvändig olja i ekonomin. Att försöka strypa denna injektion är att blunda för de verkligt stora läckagen. Lösningen på problemen i tjänstesektorn är sänkta skatter, inte klappjakt på hårt arbetande frisörer med små inkomster.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.