Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Ny rysk utmaning.

Tonläget mellan Ryssland och Georgien har på intet sätt mildrats, tvärtom. Och för varje dag börjar det bli allt tydligare att Moskva inte drar sig för att hamna på konfrontationskurs - med Georgien, med USA och med västvärlden i allmänhet. Det är ett Ryssland som allt mer ser till sina egna intressen.

Det blev också tydligt när Dmitrij Medvedev nyligen presenterade ett fempunktsprogram för den ryska utrikespolitiken. Folkrätten ska vara ledstjärnan, sade den ryske presidenten. Världen måste bli multipolär, ryska medborgare ska skyddas, Moskva ska inte söka konfrontation och Ryssland ska se efter sina intresseområden.

På ytan är detta knappast punkter som får en omvärld att oroas, men i fall de omsätts i praktisk handling kan bilden bli en annan. Ryska medborgare ska skyddas var de än befinner sig, det vill säga det argument som användes vid inmarschen i Georgien. Den multipolära världen kan tolkas som ett nej till ukrainskt Natomedlemskap och frågan är om löftet att undvika konfrontation gäller även när utvecklingen inte går Moskvas väg.

Det nya, eller kanske nygamla Ryssland som vi ser växa fram är en utmaning för omvärlden. EU tycks vara på väg att samla sig till något som åtminstone börjar se ut som en gemensam hållning, och i USA diskuteras frågan hur näste president ska hantera Ryssland.

Ryssland har inflytande. Landet har ungefär hälften av världens kärnvapen, det är rikt på naturgas och olja, det exporterar vapen och har vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

Moskva kan således "underlätta eller försvåra en stor del av amerikansk utrikespolitik", skriver
Richard Haass vid Council on
Foreign Relations i Newsweek.

Haass svar på utmaningen är att Ryssland måste integreras i det internationella systemet, att inträdet i WTO ska underlättas och hoten om uteslutning ur G8 aldrig sättas i verket.

"Det enväldiga Ryssland har större chans att bli ett öppnare samhälle om det integreras i moderna institutioner än om det lämnas utanför", konstaterar han.

Så är det rimligen. Men frågan är vad Moskva vill. De svar som hittills givits har varit allt annat än uppmuntrande.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.