Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Olägliga gaser i Arktis

Om Arktis släpper ifrån sig 50 gigaton metangas i en "enorm rap" när ingen hör – låter det då? I vilket fall känns det ordentligt i ekonomin. Det konstaterar forskare i Cambridge och Rotterdam i en ny studie som publicerats i tidskriften Nature. De har beräknat de samhällsekonomiska kostnaderna för ett scenario som skulle innebära att stora mängder metan som finns bunden under havet och permafrosten i Arktis skulle pysa ut på en gång.
I takt med att istäcket smälter och tjälen värms upp ökar risken för ett stort läckage. Priset, i form av översvämningar och skador på skördar och infrastruktur som kan följa av ökade temperaturer, skulle kunna motsvara 60 tusen miljarder dollar, eller hela världens BNP förra året.

En minst sagt ansenlig summa, som trots katastrofproportionerna kanske ska tas med en nypa salt. Klimatet är ett komplext system, och ihop med ekonomin blir säkerheten i prognoserna liten. En del forskare menar att riskerna med den mycket potenta men flyktiga växthusgasen metan kan vara överdrivna. Det är också osäkert exakt i vilken utsträckning mänskliga aktiviteter spelar in.

Det är ändå bra att ibland påminnas om just de rent ekonomiska proportionerna i klimatfrågan. Siffrorna sätter perspektiv på vinsterna från att exploatera de stora reserverna av olja och gas i Arktis. När Norra ishavet bryts upp av värmen uppstår det nya möjligheter för energiföretagen. Tidningen New York Times rapporterade i veckan om ett av de första projekten, gasanläggningen Yamal LNG i Ryssland, som planerar att dra nytta av de isfria haven genom att utvinna och skeppa flytande naturgas till Kina.

Det är en paradoxal och stötande affärsmodell. Utöver det ökade utbudet av fossila bränslen som utvinningen leder till och som späder på uppvärmningen finns det välkända risker med att borra efter olja och gas i Arktis. Det saknas inte minst teknik för att hantera olyckor som skulle kunna ödelägga det känsliga marina livet. Havet försuras dessutom redan av de ökande mängder koldioxid i atmosfären som absorberas i de arktiska vattnen.
Det som händer i Arktis kanske inte hörs, men det kommer att kännas.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.