Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Öppenhet: Om man vänder på frågan

Vilket EU vill Du ha? Ett EU som gör rätt saker? Ett EU som sätter jobben först? Smalt och vasst kanske? Inget EU alls? Ett EU som tar krafttag mot patriarkatet? Ett hållbart EU – det vore väl trevligt?

Viktiga frågor, det där om hur framtidens EU ska fungera och fokusera. Men det finns en annan, för oss minst lika viktig, nämligen: ”Vilket Sverige vill vi vara i EU?”

Det här är vad jag skulle önska: Att vi stod upp för den unika svenska öppenheten, också om det gör oss till en lite besvärligare samarbetspartner. Att vi i alla lägen förklarade att fria medier och genomskinlighet är den bästa boten mot det korruptionsmögel som stora delar av unionen och dess medlemsländer är anfrätta av.

Jag tänker på offentlighetsprincipen. Den innebär – och nu citerar jag rege­ringens hemsida – att ”regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna”.

Principen handlar om att allmänheten, oftast via medier, ska kunna få kunskap om det som försiggår inom det offentliga, också det som makthavare kan ha intresse av att tala tyst om. Det där som inte läggs ut på hemsidan eller basuneras ut av pressekreterare, informationsdirektörer och kommunikationsansvariga.

För, som regeringen skriver, ”insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka.” Just så.

Men sedan EU-inträdet har en lång rad undantag från offentlighetsprincipen införts.

Och i november kom sammanfattningen, ett slags generalklausul som ­säger att alla handlingar som kan komma att förmedlas till andra EU-länder får hemligstämplas. Europeiska politiker som inte är uppvuxna med ­offentlighetsprincipen finner det ­besvärande att riskera granskning ­genom det fönsterglas som Sverige ­hittills utgjort. Tror jag det.

Regeringen vill inte isoleras på grund av denna rädsla. Alltså har vi anpassat oss och spätt ut offentlighetsprincipen. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade något att invända.

Det är en svår avvägning, när samarbetet försvåras, och det är jobbigt med påtryckningar från andra länder. Så vi vek oss. I stället för att gå motsatt väg: försvara offentlighetsprincipen mot EU-byråkratin.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.