Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Peter Wolodarski: Digitalt förtal är lika allvarligt som analogt förtal

Svensk rätt räcker långt för att döma dem som kränker andra på nätet. Lagför dem som förtalar och understryk brottets allvar.

Skvallerbloggen ”vasterasgossip” existerade i bara fyra timmar innan den stängdes. Men under tiden hann den besökas av nästan 10.000 personer. Det var en 16-åring i Västerås som i januari 2012 startade sajten tillsammans med en bekant. Han tipsade sedan om bloggen på ett mer etablerat internetforum, och genast började besökarna strömma till efter ytterligare tips på Facebook.

De kunde bland annat läsa om en tonåring som med namn och bild beskrevs som ”den största horan i Västerås”. En annan ung kvinna stämplades som ”S-L-A-M-P-A” samt ”skräp” och en tredje drabbades av omdömen som ”äckel” och ”fucking smygorre”, liksom frågan ”hur fan kan du suga kuk”.

De tre offren vände sig till polisen, vilket ledde till att åklagare väckte åtal. I somras hölls rättegången i Västmanlands tingsrätt. 16-åringen dömdes för förtal av en enig domstol, eftersom uppgifterna ”tveklöst … varit ägnade att utsätta målsägandena för missaktning”. Dessutom bedömdes förtalet som grovt.

Tingsrätten skriver: ”Även om (gärningsmannen) inte insett fullt ut hur många som skulle läsa bloggen har han haft ett direkt uppsåt att sprida uppgifterna till ungdomar i sin och målsägandenas ålder och i vart fall varit likgiltig inför det faktum att uppgifterna kunnat läsas och har lästs av ett stort antal personer, vilket varit ägnat att medföra allvarlig skada.”

Domstolen fann även att de aktuella brotten låg på fängelsenivå i straffskalan, men på grund av gärningsmannens låga ålder bestämdes påföljden till ungdomstjänst i 25 timmar. Han fick också betala skadestånd till de tre förtalade på totalt 23.000 kronor.

Domen från Västmanlands tingsrätt är välskriven och utomordentligt klar, och påminner om några grundläggande saker beträffande internetrelaterad brottslighet.

Bara för att något skrivs på en blogg eller i ett socialt medium, betyder det inte att normala lagar upphör att gälla. Det är lika mycket förtal att avfärda en person som ”den största horan i stan” inför 20.000 åskådare på Friends arena som att göra det på internet inför en stor publik. Brottsbalkens paragrafer om ärekränkning är naturligtvis också tillämpliga i den digitala miljön. Och konstigt vore det annars. För den som drabbas av missaktningen är det ju kränkningen i sig som betyder något, inte själva mediet i vilken den framförs.

Det som gör förtal på internet speciellt är att det snabbt kan få stor spridning, vilket talar för att brottet ska bedömas som grovt av domstolarna. Man kan också tänka sig fall där de kränkande uppgifterna inte läses av så många men kommer högt upp i en sökning på Google. För den enskilde kan därför skadan vara nog så stor och försvåra möjligheten att exempelvis få ett jobb eller en bostad.

Veckans oro i Göteborg, som hade sin grund i att ungdomar förtalats på det sociala bildnätverket Instagram, borde ur juridisk synvinkel inte vara svår att följa upp. Som rättegången i Västerås visade behövs inga nya paragrafer för att komma åt denna typ av trakasserier.

Vad som krävs är att de rättsvårdande myndigheterna tar problemet på allvar och lagför de ansvariga. Det finns redan direktiv om att prioritera brott mot unga människor. Och det behövs i regel inget omfattande utredningsarbete för att binda personer som i eget namn förtalar.

För varje teknisk förändring höjs röster om nya lagar, men ofta går det att tillämpa befintlig lagstiftning om bara viljan finns. Den tydligt synbara luckan i svensk rätt gäller kränkande fotografering, där det behövs en förstärkning av skyddet för den personliga integriteten. I dag går det att sprida kränkande foton av icke-offentliga personer utan att bilden i sig är att betrakta som förtal. På denna punkt riskerar Sverige inom kort att få kritik från Europadomstolen i Strasbourg, och i torsdags skickade justitieminister Beatrice Ask ett nytt förslag till Lagrådet.

Problemet med förtal är att detta brott inte ingår under allmänt åtal, annat än undantagsvis, vilket innebär att den enskilde själv måste vända sig till domstol med en stämning. Han eller hon får inte hjälp av åklagare.

Polis och åklagare kan dock göra undantag från denna huvudregel, om brottet riktar sig mot någon under 18 år eller den utsatte anger brottet till åtal och det ur ”allmän synpunkt” finns särskilda skäl att ta sig an fallet.

Med tanke på internets kraft och vilken skada rykten på nätet kan åstadkomma, skulle man kunna tänka sig att åklagare i högre grad lutar sig mot denna undantagsskrivning – som i Västeråsfallet. För att slippa ny lagstiftning, som riskerar att inskränka yttrande- och tryckfriheten, skulle Riksåklagaren kunna förtydliga när det kan vara befogat att ta anmälningar till domstol.

Internet skapar inte förtal men gör det så mycket enklare än förr att sprida missaktningen.

Rättssamhällets svar på detta är i grunden inte komplicerat: döm dem som begår handlingarna och markera brottets allvar.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.