Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Påståenden blir inte sanna bara för att de gillas på Facebook.

1,6 miljarder användare globalt.
1,6 miljarder användare globalt. Foto: Paul Sakuma AP

Sociala medier är ett fantastiskt verktyg. Men baksidan är att de förstärker existerande uppfattningar och lätt sprider lögner. Det riskerar att undergräva tilliten mellan människor.

En sen kväll för ett par månader sedan ringde telefonen hemma hos CNN-journalisten Fareed Zakaria. Det var några personer som hotade hans döttrar, som är sju och tolv år gamla.

Allt började med att en obskyr amerikansk hemsida hade skrivit att ”CNN-ankaret förespråkar jihadvåldtäkt av vita kvinnor”. Sajten påstod att Fareed Zakaria på sin ”privata blogg” hade uppmanat till utnyttjandet av amerikanska kvinnor som ”sexslavar”, för att spä ut den vita rasen. Vidare hävdade samma källa att CNN-journalisten skrivit följande på Twitter: ”Varje vit persons död utlöser glädjetårar hos mig”.

Alltsammans var lögn. Men det hindrade inte det grova förtalet från att delas i sociala medier. Länkar till hemsidan spreds av ett hundratal personer. Hatkommentarer följde, några högerextrema sajter framställde de falska uppgifterna som sanna. Plötsligt blev lögnerna virala.

”För varje ny upptrappning späddes hysterin på. Människor började kräva att jag skulle sparkas, deporteras och dödas”, skriver Fareed Zakaria i Washington Post.

Sociala medier är ett fantastiskt verktyg för att följa vänner och dela material. Jag är själv en hängiven användare av både Twitter och Facebook. Men det finns också en mörk baksida som smutskastningen av Fareed Zakaria illustrerar.

Det existerar inget automatiskt korrektiv mot lögner och förtal. Inte heller kan användarna räkna med att få en allsidig belysning av en fråga.

När man gillar något på Facebook tenderar tjänsten tvärtom att servera ännu mer av samma vara. Om du exempelvis förespråkar svenskt Natomedlemskap, vill sänka skatterna och ogillar public service kommer du sannolikt att stöta på fler som tycker som du. Befintliga uppfattningar förstärks.

 

Flykten från det stora torget till den smala åsiktsgränden är allt annat än förutbestämd. 

Forskning om Facebook, som Fareed Zakaria refererar till, visar att tjänsten stimulerar framväxten av homogena och polariserande åsiktskluster, där deltagarnas applåder ytterligare stärker den inre övertygelsen. Det riskerar i sin tur att bidra till spridningen av kraftigt vinklad information, som kan basera sig på rykten, ideologi och konspiratoriska föreställningar.

I dessa enklaver lurar deltagarna varandra att tro att de representerar ”folkets röst” och den ”undertryckta sanningen”.

Det senaste året har det på främlingsfientliga sajter i Sverige bedrivits en omfattande kampanj mot etablerade medier. Inte minst public service har varit måltavla för kritiken, men även DN.

På Facebook har det i vissa åsiktsbubblor blivit ett slags sanning att svenskar i allmänhet inte längre litar på traditionella medieföretag. Men är det verkligen sant? Veckans Ipsosmätning om allmänhetens medieföretroende påminner om hur vanskligt det är att dra generella slutsatser från sitt eget personliga flöde på Facebook och Twitter.

Ipsosundersökningen visar att såväl public service som de stora morgontidningarna har ett stabilt högt förtroende hos svenska folket. Misstron finns hos färre än tio procent av de tillfrågade. De medier som har väsentligt lägre förtroendesiffror är kvällstidningarna. Och i den absoluta bottenkategorin i den aktuella mätningen hittar man hatsajten Avpixlat.

Det är stora skillnader mellan hur olika medier uppfattas.

Ipsosresultaten ligger i linje med forskning och tidigare undersökningar. Siffrorna vittnar om att den svenska offentligheten har goda möjligheter att stå emot tendenserna till fragmentisering och sjunkande tillit, vilket ett land som USA upplevt.

Om de flesta svenskar både följer och har ett stort förtroende för medier som strävar efter en saklig, allsidig och opartisk journalistik så minskar risken för informationsbubblor.

Inget av detta betyder att mediekritik bör viftas bort – det kan finnas mer eller mindre goda skäl för invändningar. Brister förekommer hos alla aktörer, även de mer seriösa. Dagens Nyheter är inget undantag.

Digitaliseringen ställer skärpta krav på nyhetsförmedlare som vill ha hög trovärdighet. Den växande efterfrågan på snabbhet och dygnet runt-rapportering kan lätt gå ut över kravet på sanning och relevans. Dessutom finns en ökad risk för sammanblandning av åsikter och opartisk journalistik när mer och mer av materialet dyker upp i samma sociala flöden. På DN pågår just nu ett arbete, lett av vår redaktionschef Caspar Opitz, med att göra en större skillnad i den digitala presentationen av opinionsartiklar och nyheter. I den traditionella papperstidningen är det tydligt för de flesta vilket som är vad. På internet och i sociala medier är skillnaden svårare att uppfatta. Kategorierna flyter ofta samman visuellt.

Vi vill också vara mer öppna om grunden för vår journalistik: hur mycket resurser vi lägger på att säkerställa att publiceringarna är korrekta, att vi hela tiden söker förstahandskällor, strävar efter konsekvensneutralitet och har en ambitiös utrikesrapportering, med skribenter och fotografer på plats vid viktiga världshändelser.

Just nu engagerar flyktinginvandringen flest svenskar. Journalistiskt måste ämnet skildras med vad den tyska tidskriften Der Spiegels chefredaktör kallat för ”kritisk empati”, det vill säga både hjärna och hjärta. Frågans hela komplexitet behöver belysas, alltifrån möjligheter till problem. Det kommer att avspegla sig i en stor DN-serie den närmaste månaden som är fokuserad på vad ledande internationella forskare har att säga. Fakta och erfarenhet, inte tyckande, kommer att stå i centrum.

Internettroll som bedriver hatkampanjer lär vi tvingas leva med, liksom risken för allt mer av självförstärkande åsiktsenklaver i sociala medier.

Men det finns en stor och växande marknad för medier som satsar på kvalificerad journalistik. Vi ser det själva i DN:s digitala prenumerationer som just nu växer med flera tusen varje månad, trots allt gratis som finns på internet. Flykten från det stora torget till den smala åsiktsgränden är allt annat än förutbestämd.

Läs mer. Peter Wolodarski

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.