Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Sekretessen breder ut sig

Skattemyndigheterna vägrar lämna ut harmlösa uppgifter. Passregistret stängs. Och allt fler får skyddad identitet.

Möjligheterna för medierna att fylla rollen som den fjärde statsmakten, den granskande makten, kringskärs.

Först Knutby. "Mot bakgrund av den massmediala uppmärksamhet . . ." som riktats mot Knutby efter mordet vägrar skattemyndigheterna att lämna ut uppgifter om 26 boende i samhället till SVT:s nyhetsredaktion. Ett utlämnande av personnummer, namn på barn, födelseort med mera kan leda till att de berörda eller någon anhörig skulle kunna "lida men". Ett annat skäl för att inte lämna ut de harmlösa uppgifterna som normalt är tillgängliga för alla är enligt skattemyndigheterna att en del av de berördas anknytning till Knutby och händelserna där "är okänd".

SVT:s nyhetsredaktion som begärde ut uppgifterna protesterade förgäves hos kammarrätten i Stockholm. Beslutet ger ingen indikation på hur domstolen resonerat.

Skattemyndigheten och domstolen befarar att ytterligare pub-licitet kan skada enskilda. Det kan tyckas vara motiverat och sunt eftersom medierna ibland skenar i väg och frossar i ovidkommande detaljer. Enskilda far illa. Men myndigheternas agerande föregriper publiceringar som bara kan och ska bedömas i efterhand.

På samma sätt ville skattemyndigheterna skona den 52-åring som misstänks för mordet på Helén Nilsson från publicitet. Hans uppgifter i folkbokföringen är nu spärrmarkerade. Inom en vecka efter en spärrmarkering är också uppgifter om adress, personnummer med mera i en rad andra offentliga register hemliga.

52-åringen blev därmed en av drygt 9.000 svenskar vars uppgifter inte får lämnas ut om "det av någon särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående" lider men om uppgiften röjs.

Antalet personer med spärrmarkering har ökat kraftigt de senaste tio åren. Från 1993 års 4.700 till 9.100 i september förra året. Nära nog en dubblering eller omräknat en ökning med sju procent per år under perioden. Ökningen har varit särskilt kraftig de senaste åren.

För att få sekretesskydd krävs att personen bör vara utsatt för "ett konkret hot" och en "objektiv risk för förföljelse". Ansökan ska styrkas av intyg av polis, sociala myndigheter, beslut om besöksförbud eller kopia av dom. I sex av tio fall är det misshandlade och hotade kvinnor som beviljats spärrmarkering.

I fallet med 52-åringen inträffade det ovanliga att han själv inte begärde att få spärrmarkeringen. Det kom i stället som ett erbjudande från skattemyndigheten på hans hemort. Ett för-slag som 52-åringen accepte-rade.

En svala gör ingen sommar och en sekretessmarkering ingen påtaglig inskränkning i öppenheten. Inte heller de 26 markeringarna i Knutby kan sägas utgöra ett veritabelt hot.

Men dessvärre är det inte isolerade händelser. Hemligstämpeln kommer allt oftare till användning. Myndigheterna inte bara tolkar gällande regler stramt utan får också allt fler och fler regler att följa. Ständigt nya förordningar från regeringen, och från riksdagen kommer ett flöde av nya sekretessregler.

Det senaste exemplet är pass- och körkortsregistren. Sedan den 1 juli i år är det i princip stopp för att få ut uppgifter ur registren. För att uppgifter ska få lämnas ut krävs numera att det måste stå "klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde" lider men. Sekretessen ges företräde före öppenheten.

Motivet för ändringen är att ytterlighetsgrupper kartlagt varandra, poliser, domare och andra myndighetspersoner. Risken anses påtaglig för hot och trakasserier.

Personer som utsatts för hot eller som har utsatta positioner ska givetvis få sin adress med mera skyddade. Det är lika självklart som att kvinnor vars före detta män inte lämnar dem i fred ska ges skydd.

Men i stället för att göra individuella prövningar införs en generell sekretess. Enligt förarbetena är det allt annat än självklart att journalister ska få ut till exempel bilder på kriminella, hyresskojare eller pingstpastorer. De kan komma att lida "men" av en publicering vilket oftast är lika ofrånkomligt som önskat.

Hur reglerna för passregistret kommer att tillämpas återstår att se. Praxis kommer att utformas av Kammarrätten i Stockholm. Med tanke på att domstolen förvägrade SVT att få ut uppgifter om de 26 i Knutby trots att sekretessen inte är lika hård där som för passregistret finns anledning att befara det värsta. Det är bara att hoppas att SVT går till högsta instans, Regeringsrätten, och får rätt.

Värdet av en öppen förvaltning med möjligheter för medborgare och medier att granska poängteras ständigt av politikerna. Genom idogt arbete av regeringsföreträdare och EU-parlamentariker har de tidigare hermetiskt tillslutna institutionerna inom EU dyrkats upp även om mycket återstår.

Svenska politiker öppnar i Bryssel men stänger i Stockholm. Var är logiken? Och vad blir kvar av trovärdigheten internationellt?

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.