Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Verkligt välkomnande kräver mer än ord

Tidigare denna månad fattade Rikspolisstyrelsen ett beslut om, som det heter, ”undantag i uniformsföreskrifterna”. I klartext handlar det om rätten för poliser att bära huvudduk respektive kippa.

Helt ny är varken debatten eller undantaget. Martin Lundin vid Riks­polisen berättar att civilanställda vid exempelvis passkontrollen på Arlanda sedan början av 2000-talet har kunnat täcka håret. Kravet från polismyndighetens sida har varit att huvudbeklädnaden ska stämma något så när med uniformen. Den bör till exempel gå i blått.

Men den här gången handlar det om poliser. Upprinnelsen till beslutet, som omfattar alla polismyndigheter, är en aspirant som nu ska ut på sin första praktik och som vill kunna dölja hår och hals. Rikspolisstyrelsen har därför beslutat att ta fram en ”polishuvudduk” som ett tillval till den vanliga uniformen.

Det är utmärkt. Både principiellt och symboliskt. I Sverige har vi genom åren irrat runt i debatter om enskilda fall av turban, sjal, niqab och långärmat. Precis som vi ängsligt respektive fördomsfullt närmast oss frågor om enkönad simundervisning för barn, skolavslutning i kyrkan och halalslaktad skolmat.

Men principen borde egentligen vara rätt enkel. Om det finns något tillräckligt tungt vägande rationellt skäl till att inte tillåta en viss beklädnad (eller annan form av kulturyttring) så bör detta heller inte tillåtas. Men om skälet är emotionellt eller traditionellt finns ingen anledning att låta det styra.

Alltså bör man inom vården inte tillåta långärmat i patientnära arbete eftersom det kolliderar med regler för att begränsa smittspridning. Man kan förstås köra spårvagn, buss och taxi med turban eller huvudduk. Den som däremot arbetar i en verkstad där det finns risk att man fastnar i någon ­maskin och skadas kan inte hävda sin rätt att ha vad som helst på huvudet.

Det är svårt att se något rationellt skäl till att poliser i yttre tjänst inte skulle kunna ha på sig kippa eller huvudduk. Skulle en viss insats kräva hjälm är det bara att trä den utanpå.

Att vissa saker alltid varit eller sett ut på ett visst sätt är inget giltigt argument i ett samhälle som ständigt förändras.

Inte heller att vissa individer möjligen stör sig på det ena eller det andra. Det finns en massa saker som enskilda kan tänkas haka upp sig på. Men som förstås inte kan förbjudas för det.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Integration är en ömsesidig, inte en ensidig, process. Ytterlighetspositionerna dominerar i debatten. Det finns vissa som tolkar all form av anpassning till ett mer kulturellt diversifierat Sverige som underkastelse eller eftergifter. Medan andra tycker sig se diskriminering eller rent av rasism i nästan alla diskussioner om exempelvis niqab. Båda positionerna låser mer än de löser.

Polisen är en viktig samhällsaktör. Även symboliskt. Länge har man inom myndigheten sagt sig sträva efter en kår som ser ut ungefär som befolkningen i övrigt. Det är avgörande för att motverka ett ”vi-och-dom-tänkande”. I framtiden blir förhoppningsvis huvudduk inom kåren inte konstigare än kvinnliga poliser är i dag.

Ansvariga inom andra uniformsyrken borde ta efter polisens beslut. Både för att det är praktiskt och för att det är ett sätt att verkligen visa att man – på riktigt – välkomnar människor med olika bakgrund, tro eller kultur.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.